Skatås, PT och annat.

Det var ett tag sedan jag skrev något nu. Varit borta över påsken, i Funäsdalen, och sedan har det varit mycket, annat alltså! Blev lite längdåkning i Funäsdalen, jättelite, bara 5 km och det var ren stakning för jag hade noll fäste under skidorna. Bjuder på en bild som inte har något alls med varken längd eller löpning att göra, men som jag rekommenderar om ni är i Funäsdalen någon gång. Heliskiing på Helags:

Har haft mina tre PT-timmar nu som jag fick av min fru i julklapp. Första timmen var styrketräning, andra styrka och löpband och tredje var vi ute på idrottsplatsen i Stenkullen, Stonehill:

På Stonehill gjorde vi lite övningar (som säkert såg väldigt roliga ut om någon kollade på, typ Sillywalks) och ett konditionstest. Fick även springa barfota (helt barfota) 600 m.

Skulle gärna vilja fortsätta med fler PT-timmar, men känner att det är lite meningslöst när jag fortfarande har ont i baksidan av höger lår. I går sprang jag Skatås 8:an och min ambition var att ta det väldigt lugnt bara för att se om jag kunde låta bli att få ont i låret  men icke, idag gör det ont igen…

Det positiva är att jag bokat tid hos sjukgymnast i morgon, hoppas hon är duktig!

Bytt batteri i pulsklockan också, men den krånglade ändå i går när jag var i Skatås, det stör mig!

Börjar känna att uppladdningen inför Göteborgsvarvet går sådär. I värsta fall blir jag inte bättre i låret och då blir det väl att jogga/gå runt, känns tråkigt, men, men, håller tummarna fortfarande!

5 km asfalt

Har fortfarande ingen lust att springa på elljusspår med all is. Så i lördags blev det 5 km ca tror jag, från dörren. Var ute i 33 minuter så det borde bli 5 km med mitt tempo.

Efteråt har jag känt av baksida höger lår igen. Om ni läser Åsas kommentar till det förra inlägget så verkar hon ha samma problem och det känns ju inget vidare, löpförbud…

Alltså, att springa är kul, speciellt om man inte sprungit förut och aldrig känt känslan av att ha bra kondition. Att då kunna ta sig ut och få känna detta är helt underbart, känna kraften i benen och andningen. Att sen få skada efter skada och inte kunna springa känns så himla tråkigt, men blir deppig helt enkelt.

Det blev inget seedningslopp i helgen inför Göteborgsvarvet heller, var väl lika bra det kanske.

Bytte batteri i mitt pulsband. Har haft problem med att det tappar kontakten och ställer sig på 0, fast det hjälpte inte. Undra om det är kylan som gör att det inte funkar?

Väntar på tid hos sjukgymnast, får se om det kan hjälpa.

Just det, höll på att glömma. Jag fick tre PT-timmar av min fru i julklapp. Så i eftermiddag skall jag till Petri Hallberg som skall få coacha mig lite. Han är ultratriatlet (en liten annan division milt uttryckt) så han borde kunna lära ut ett och annat kan man hoppas. Återkommer om hur det var!