Laddat inför varvet

Såå, dags att hämta ut nummerlappen i kväll, nu är det nära. På lördag 15.07 smäller det, startgrupp 17.

Har faktiskt känt formen stiga det senaste. Förrförra helgen sprang jag 2×1 mil på Kilenegården. Fick ont i bägge höfterna, men det är ju inte så konstigt. Gick dock över efter ett par dagar. Veckan där innan sprang jag 2×8 i Skatås så jag har nog aldrig sprungit längre sträckor innan något Göteborsvarv än detta året.

Har faktiskt satt två PB också, dels 8:an i Skatås på 43.30 drygt och del 5:an runt Prästtjärn på 30.57. Har som ett gammalt mål att jag skall under 30, men det är segt.

Nu skall man ju inte bli för kaxig, utan det gäller att starta med en ödmjuk inställning, hålla lagom tempo och öka om det finns ork kvar efter 1,5 mil, det brukar vara en vinnande strategi.

Har även köpt nya Asicsskor och en Garmin 245 Music-klocka. Har dock inte startat upp klockan än så jag tänker att jag använder min Suunto som vanligt på loppet så får vi återkomma till hur Garminklockan fungerar längre fram. Köpte klockan för att jag är på jakt efter virtual racer-funktionen som Garmin har där man kan springa mot sig själv på sträckor där man sprungit tidigare. Det borde bli en sporre inbillar jag mig …

Skadeproblemen jag skrev om senast har blivit betydligt bättre. Har börjat gå till en kiropraktor och det var nog rätt väg. Både ryggen och höfterna har blivit bättre.

Syns på lördag, lycka till!

Skatås – 8:an

Det var ett bra tag sedan senaste inlägget nu såg jag. Man kan väl lugnt säga att det varit lite turbulens i familjen utan att gå in på några detaljer.

Har hållit igång löpandet, men skulle önska att det blivit mer. Just nu får jag vara glad om jag tar mig ut en dag i veckan. Sprang 8:an i Skatås och kände att det börjat bli lite kallt. Första gången efter sommaren som jag sprang med tights. Skulle tagit vantar märkte jag, det var kallt om händerna. Som jag skrivit någon gång tidigare gör vantar väldigt mycket för känslan att känna sig varm, mössa kan man vänta med ett tag (i alla fall jag som har mycket hår).

Gick ganska ok, 46:29, inte säsongsbästa men helt ok för att vara jag. Sprang till och med om en som åkte rullskidor, fast han åkte långsamt, men det kände lite konstigt att springa om honom i nerförsbacke … Skall han åka Vasaloppet har han lite att träna på.

Nu känner jag lite i höger hälsena, men förhoppningsvis går det över, det brukar ju göra det (ta i trä) ..

Kramp i vaden och ont i knät

Sprang 8:an i Skatås. F..ck vad tråkigt det är att springa just nu i minusgrader och massa is. Längtar till våren helt otroligt mycket.

Hur som helst lyckade jag i alla fall sträcka mig i vänster vad så jag gick ett tag, sprang och gick igen. Kände även av höger knä, precis till vänster ovanför knäskålen gjorde det ont efter en halvtimme ca.

Ingen bra träning med andra ord. Ofta brukar ju sträckningar gå över efter ett par dagar så vi håller tummarna för det. Knät har jag känt av sedan efter par dagar då jag gjorde något (sprang ej utan satt bara vid bordet) så att det gjorde ont helt plötsligt, någon liten vridning. Hoppas det går över om någon vecka.

Inget vidare upplyftande blogginlägg detta, men i all fall ett inlägg, har varit riktigt uselt den senaste tiden.

Skatås 8:an – PB igen …

Senast jag sprang 8:an var jag ju inte riktigt medveten om vad jag hade för tid, men nu hade jag koll. Såg på halvtiden att det gick ganska fort (för att va mig) och på slutet höll jag koll på klockan. Sprang runt på 44.46, nytt PB med 20 sekunder ca. Så jag är väl i mitt livs form just nu, kul …

Men, det som är mindre kul är att mitt högra knä börjat värka lite och sen har jag ont i trampdynan fram i höger fot. Förhoppningsvis är det bara överbelastning och går över om jag springer lite mindre. Har man otur har det med min spruckna menisk att göra och då vet man ju inte vad det kan innebära. Får hålla tummarna bara helt enkelt …

Tillbaka efter semestern – Skatås 8:an PB – igen

Då var man hemma igen efter en lång frånvaro. Hammarö och Funäsdalen. Sprang riktigt bra under den delen jag var på Hammarö. Kilenegården, milen 2-3 gånger i veckan. I Funäsdalen blev det lite sämre, men det blev lite vandring också vilket kanske är bra för lårmusklerna när man går uppför bergen.

Sprang Skatås 8:an i måndags och satte pers igen, med tre sekunder … Hade inte riktigt koll på klockan och trodde inte att det skulle gå så snabbt. Sen hade jag glömt mitt förra PB, annars hade jag väl kunnat springa så jag kom in under 45 min, men nu blev det 45.02

Idag tänkte jag ut och springa Prästtjärn, ren backträning och till helgen får det bli milen.

Sen är planen inför hösten att ta ännu längre sträckor på helgerna, upp mot 1,5 – 2 mil. Får se hur det kommer att gå med det.

Skatås 8:an – PB

Ja, då har man varit på semester i Kroatien en vecka och det var inget träningsläger direkt. Fick förvisso in ett löppass på 7 km en morgon i stekande hetta, men det var allt. Sen blev det ett antal öl och glas vin varje dag. Fast det var skönt att komma bort, inget surr med jobb och mobiler hela tiden, stressa av – härligt!

Så idag då nyss hemkommen var det dags för 8:an på Skatås. Håller nu på att förbereda mig för Stadsloppet i Karlstad som är den 17:e juni.

Fundering kring detta är väl, hur skall man träna bäst för ett millopp. Skall man springa sträckor kring milen för att träna realistiskt eller skall man försöka springa kortare och fortare för att boosta pulsen och konditionen? Jag vet inte, men jag börjar som vanligt med 8:an i Skatås och försöker hålla så högt tempo jag orkar. Tanken idag var så här: skit samma om man håller för högt tempo, då blir det ju bra intervallträning i alla fall.

Började med en lugn km. Sedan uppför backarna, kändes inte så tungt. När det sen planar ut tryckte jag på och höll ett tempo under 5,0 min/km, det brukar jag aldrig göra. Snabbaste km gick på 4,51 min/km. Vilade i nerförsbacken och sen vid ett par tillfällen när jag började bli trött tog jag rygg på någon som sprang om, fast det var bara två på hela sträckan.

Kom i mål på 45,05 PB (personbästa) med nästan 50 sekunder. Gamla vara sedan september 2014 tror jag. Jag brukar dessutom alltid vara i bättre form efter sommaren, så detta kändes ju riktigt bra – kul! Dessutom glömde jag bort min Bricanyl innan, brukar alltid känna av det efter en km ca, men idag gick det bra ändå!

Speciellt kul med tanke på att Göteborgsvarvet blev lite av en besvikelse, inget nytt PB där tyvärr. Får bli ett eget blogginlägg om varvet lite senare, det hinner jag inte med nu!

Sprang i mina nya Asics-skor och det gick bra, kände inget i benhinnorna.

Genrep 15 km Kilene

Då var det dags för genrep i  helgen. Känns lagom att springa 15 km en vecka innan ungefär. Sprang på Kilenegården milen plus 5:an. Både är väl några hundra meter kortare så det blev kanske drygt 1,4 mil, men det duger nog. Började milen i lugnt tempo, benen höll! Efter sju km blev jag ikappsprungen av en tjej som som sen höll mitt tempo milen ut. Ovanligt att träffa på någon man springer i samma tempo som och man dessutom pratar med. Hade jag bara sprungit milen hade jag sprungit ifrån henne, men nu fick jag hålla igen lite. Bra att träna på det också, det är det man måste göra första milen på varvet. Det gick nog lite fortare än jag tänkt mig på slutet, men jag fixade ändå 5:an efteråt helt ok. Allt kändes bra.

På tisdag blir det 8:an i Skatås, högt tempo för att köra lite sista puls, sen blir det vila tre dagar.

Det enda som inte går enligt plan nu är vikten. Tycker jag äter ganska lite och inget vin på vardagarna, men jag kommer knappt under 90 kg, fattar inte riktigt varför. Vill helst ner under 88, men det kommer nog inte att gå.

Kanske finns hopp ändå ..

Dum som man är, var man ju tvungen att testa springa efter benhinneinflammationen (det är ju inte egentligen det, men kallas så ..). Har ätit Diclofenac och smörjt med Voltarensalva regelbundet, vet inte om det hjälper, men det känns ju bra att göra något i alla fall.

Började springa vid Härlanda tjärn, tänkte att om det funkar skall jag springa milen och sen ytterligare lite. Började lugnt, sprang bakom två kvinnor som tjattrade oavbrutet, den ena hade tydligen en dotter som skulle börja gymnasiet efter sommaren som hade hamnat i dåligt sällskap ”för hände det igen skulle hon ringa någons föräldrar”. Hur lockande det än var att ta del av deras liv som de frikostigt delade med sig av :-) sprang de lite för långsamt så jag fick springa om.

Allt kändes bra så jag vek av på milen. Höll ett lugnt tempo speciellt uppför och kände hela tiden efter om det gjorde ont i smalbenet. Det gjorde det inte, kände kanske lite aningar, men inte mer. Kom runt milen på 1,15,18 vilket var nästan fem minuter snabbare än när jag sprang den för två veckor sedan, då gick det på 1,20 blankt. Fortsatte sedan åt fel håll för att få lite längre sträcka i benen, blev knappt 1,4 mil totalt.

Positivt får man ju verkligen summera detta med, en snabbare mil och inte ont i benet.

Jag sprang i mina gamla Nike-skor igen och jag lär inte byta till mina nya Asics innan Göteborgsvarvet, den risken skall vi inte ta. Sen får jag väl testa igen och se hur det går.

Kul att blogga lite igen också!

Benhinneinflammation, fu…k

Ja, vad skall man säga, två veckor innan Göteborgsvarvet får man benhinneinflammation. Sprang en mil i lördags och en till i måndags, då kände jag lite i smalbenet, höger insida vad. Tänkte inte så mycket på det då. Sprang i onsdags, helt ok, och i går, kom 2 km ca sen började det göra ont, fick även lite hugg ner i foten, som stötar, en gång överraskade jag mig själv genom att skrika högt. Fick sluta springa efter 4 km ca, gick resterande 4.

Jag har för mig att jag haft detta förut och att det gick över ganska fort, men jag kan inte hitta något på bloggen. Det är ju i princip enda anledningen att jag fortfarande bloggar, att hålla koll på framsteg och ev. bakslag över tid, man glömmer ju så himla fort.

Jag hittade den här länken, där står allt bra beskrivet och allt stämmer in på mig, pronation, lite övervikt, höga fotvalv, you name it!

Jag köpte nya skor också, ett par Asics, något (hm, borde nog vet vilken modell jag köpte ..) på Löp & Sko, fick de utprovade, men det var först gången jag sprang med dem. Det blir definitivt att gå tillbaka till Nikeskorna nästa gång, vilket jag hoppas blir i morgon. Ja, jag vet att jag inte borde springa, men om det gör ont går jag eller vänder och går tillbaka.

Nu hade jag tänkt öka till 1,8 mil en eller två gånger denna vecka, men som det känns just nu får jag väl vara glad om jag överhuvudtaget kan springa varvet, faan, jag vill verkligen inte missa det, är liksom höjdpunkten på året..