Laddat inför varvet

Såå, dags att hämta ut nummerlappen i kväll, nu är det nära. På lördag 15.07 smäller det, startgrupp 17.

Har faktiskt känt formen stiga det senaste. Förrförra helgen sprang jag 2×1 mil på Kilenegården. Fick ont i bägge höfterna, men det är ju inte så konstigt. Gick dock över efter ett par dagar. Veckan där innan sprang jag 2×8 i Skatås så jag har nog aldrig sprungit längre sträckor innan något Göteborsvarv än detta året.

Har faktiskt satt två PB också, dels 8:an i Skatås på 43.30 drygt och del 5:an runt Prästtjärn på 30.57. Har som ett gammalt mål att jag skall under 30, men det är segt.

Nu skall man ju inte bli för kaxig, utan det gäller att starta med en ödmjuk inställning, hålla lagom tempo och öka om det finns ork kvar efter 1,5 mil, det brukar vara en vinnande strategi.

Har även köpt nya Asicsskor och en Garmin 245 Music-klocka. Har dock inte startat upp klockan än så jag tänker att jag använder min Suunto som vanligt på loppet så får vi återkomma till hur Garminklockan fungerar längre fram. Köpte klockan för att jag är på jakt efter virtual racer-funktionen som Garmin har där man kan springa mot sig själv på sträckor där man sprungit tidigare. Det borde bli en sporre inbillar jag mig …

Skadeproblemen jag skrev om senast har blivit betydligt bättre. Har börjat gå till en kiropraktor och det var nog rätt väg. Både ryggen och höfterna har blivit bättre.

Syns på lördag, lycka till!

Löpning när det blir kallt!

Förra gången jag sprang Skatås höll jag på att frysa händerna av mig de första kilometrarna. Hade inga handskar.

Det kan vara ett bra tips till er som inte tycker om eller är vana att löpa när det är kallt ute: Sätt på er handskar först. Ta handskar innan mössa. Eftersom man inte svettas om händerna hjälper det känslan av att vara varm väldigt mycket.

Mössa kan ni vänta med lite (om ni inte har problem med öronen eller är flint), man svettas ju ganska mycket om huvudet så det är bra att svetten kan försvinna.

Undvik även vindjackor som är täta, de stänger in svetten och är inte så trevligt, bättre att ha kläder som andas och något extra lager. Just nu springer jag i en vanlig löpar-tshirt och en långärmad tunn löpartröja utanpå, handska och tights. Funkar ner till 5 grader ca.

Sen blir det dubbskor, pannlampa, tjockare tröja och mössa!

 

 

 

 

Vikt och vin!

Har haft lite för mycket jul nu! Gick upp fyra kilo så man är nog bra nära en toppnotering, om det inte är det. Blir lätt ett glas vin, eller två, på kvällen. Får försöka dra ner på det och komma ut igen.

Har inte sprungit något under julen, åkt lite skidor i Funäsdalen, men inte mycket det heller. Senaste notering enligt min Suunto klocka är sedan den 17:e december i Skatås, så kommer man bara ut snart igen så skall det inte vara någon fara.

Kommer ihåg förra hösten när jag inte sprang på fyra månader pga hälsenan, då var det lite jobbigare att komma igång. Känner fortfarande av hälsenan, men jag kan springa utan problem. Gör fortfarande mina tåhävningar då och då.

Ett litet Suunto tips till er som ibland tycker att det tar tid för den att hitta GPS:en. Det gör det ibland, men starta träningen redan i bilen, en bra stund innan ni faktiskt skall ut och springa. Det är bra om klockan får röra sig mycket innan och den har ju gott om batteri. Sen när ni skall springa så startar ni tiden bara!

Börjar bli dags att anmäla sig till Stadsloppet i Karlstad igen. I år ser det ut som att jag får med mig en hel del folk, i bästa fall fem st, i sämsta fall en, vi får se om det är löst snack från det andra eller om de verkligen ställer upp. Skall i alla fall anmäla mig själv och en till i dagarna.

Midnattsloppet Göteborg – hur gick det då?

Ja, det är nu snart två månader sedan och först nu får jag tummen ur att blogga, men som jag skrev tidigare har har det varit mycket (och det verkar inte bli mindre) att lägga 15-20 minuter på bloggen blir det som först får stryka på foten tyvärr. Som tur är har jag lite större fokus på själva springandet 🙂

Ok, vi sprang fyra st från jobbet. En startade i en snabbare startgrupp, men tre av oss sprang ihop. Gick riktigt bra i början, höll hela tiden ett tempo under 6 min/km och det kändes som att detta kan bli en bra tid!

Härlig stämning också, men lite kallt. Upp till kyrkan och mördarbacken höll vi ihop, det är lite svårt eftersom det är mörkt och alla har samma tröja. Vid kyrkan tog jag lite sportdryck och när jag tittade upp var kompisarna försvunna i vimlet. Ingen fara, bara att köra på själv. Ökade tempot nerför och sen vände det upp igen nere vid andra Långgatan. Därifrån är det i princip bara uppför och den biten är den tyngsta. Såg en helt grön gospelkör vid nästa kyrka och för första gången i mitt liv kan jag säga att det var en upplevelse. Tvingade mig att titta på kören när jag sprang förbi och glömma de nu tunga benen och flämtande andningen. Sista backen innan Slottsskogen och sedan upp på plan mark igen. Började spurta, men det var trångt och jag var grymt trött. Lyckades spurta förbi något tiotal på slutet och kom i mål ganska död med puls över 190.

Gick sakta fram och fick banan och medalj och dricka. Välbehövligt med dricka! När jag kom längre fram stod alla kollegorna och snackade, jag kom sist, skit också. Är i och för sig äldst så så farligt är det ju inte! Alla var glad och uppspelta, nästa lite berusade kändes det som …

Gissa om jag blev förvånad på vägen hem i bilen när min fru ringde och sa att jag slagit ena kollegan med en enda sekund, vilken seger! Eftersom vi startade samtidigt måste jag ha sprungit om honom på mållinjen utan att se honom. Vi kom allihop inom två minuter och själv kom jag in på 1.00.30 något.

Insåg att jag feltolkat min GPS-klocka, 5.50 är ju farligt nära 6.00, det är inte alls 5 och en halv som jag tänkte, snacka om amatörmisstag. 5.30 skulle jag ha hållit i snitt för att ha lite marginal. Sen visade min klocka att jag sprungit 200 meter längre så när jag borde varit i mål fick jag springa 200 meter till.

2 minuter sämre än förra året, men jag var nog lite sämre tränad och sen kanske jag hade kunnat springa lite fortare i den lätta första delen när det är mest utför!

Nu har man i alla fall anmält sig till Göteborgsvarvet 2015 och då jädrar, skall vi ta personbästa i alla fall, inte för att det blir någon bra tid för det, men med rätt träning borde jag kunna springa hela vägen åtminstone!

Kilene och Lerum-Partille

Nu har man kommit upp lite i längd på löpningen! I söndags sprang jag Kilene, milen igen. Kände av andningen, ansträngningsastma. Hade egentligen tänkt ta Bricanyl innan, men glömde av det. Gick väl ganska ok ändå, men det tog 7 km innan andningen kändes ok. Sprang runt på 1.02, putsade min tid från sist med 30 sekunder och det var nog mest för att jag kände till tiden och ville springa fortare, man är ju sån 🙂

I går sprang jag från jobbet i Partille och hem, till Lerum. 1,3 mil är det enligt GPS:en. Tog 1.30 ganska exakt. Inte så fort, men poängen är att vänja kroppen vid sträckan inte att träna kondition. Känns nästan lite nervöst att springa så långt. Av någon anledning får man för sig att så fort man springer över 1 mil skall det hända något, som att kroppen inte skall orka med och att man skall få ont och behöva gå, men inget hände! Eller, ont fick jag, i fötterna och det stör mig grymt mycket för det har jag inte haft problem med förut (jo, lite). I högra foten får jag ont under trampdynan, hålfoten, gör bara riktigt ont, inte det minsta trevligt och den vänstra foten somnar/domnar bort. Försöker få bort det genom att knipa med tårna och ändra löpsteget och farten och lite allt möjligt, men det funkar sådär.

Hälsenan spökade också, var lite orolig för jag började känna av den efter 4 km ca och sen höll det i sig hela vägen. Stretchade excentriskt när jag kom fram och väntade med spänning tills jag vaknade i morse, det är då domen kommer, gör det ont när man kliver ur sängen är det kört, men det gjorde det som tur var inte, puh …

Sprang utan inlägg i skorna, men med mina gamla Nike structure skor, de har ju mycket bättre pronationsstöd än mina Adidas Boost som är neutrala. Kommer nog inte att springa så långt i dom igen, nästa test blir med mina Adidas utan inlägg.

Jag börjar fundera på om jag skall försöka göra ett par egna inlägg som är mer för löpning, mina gjutna inlägg är lite väl extrema för löpning tror jag. Kanske ta ett par inlägg och köpa någon kudde och klistra på, nått får jag göra i alla fall.

Måste återigen berömma min Suunto Ambit 2 klocka. Så himla bra, och så skönt att kunna se vilken fart man håller. Nu bär det iväg på semester till Finland en vecka. Har packat ner löpargrejerna (är egentligen ingen sån fanatiker som packar grejerna på semester) eftersom det är Göteborgsvarvet om prick en månad och en dag. Målet i år får blir först och främst att slå förra årets resultat, men även att springa under 2.30, mer än så vill jag inte hoppas, det får bli bonus i så fall!

Härskogen 5 och läkarsamtal

Sprang Härskogen 5:an i går. Gick lite bättre än senast, putsade tiden med 1 minut så nu var jag nere på 32 blankt. Fortfarande ingen raketfart precis, men det går åt rätt håll, börjar kännas bättre och bättre tycker jag. Pyttekänningar i hälsenan, men även här känns det bättre och bättre.

Läkaren ringde upp i går också. Hade tittat på MR-bilderna av fötterna. Han kunde se lite irritation under trampdynorna vid lilltå och stortå och det stämmer ganska väl med mina symptom, att det sticker och domnar och kan göra lite ont där. Men, som han uttryckte sig, det finns ingen quickfix på detta, bara att använda inläggen i skorna regelbundet så bör det bli bättre på sikt. Jag tycker nog att det känns bättre också, använder mina inlägg hela dagarna, men springer inte med dom varje gång.

Har inte skrivit om min Suunto Ambit 2 på ett tag nu, men nu har jag verkligen fått testa den ordentligt och jag tycker nog absolut att den är strået vassar än min Polarklocka (såklart den har ju GPS så det går inte att jämför rätt av). Känns mer gedigen, hittar pulsband och GPS hur fort som helst och har aldrig strulat det minsta. Använder den som vardagsklocka hela tiden utan problem. Kan definitivt rekommendera den!

9 km Partille

Det blir mycket springa på asfalt nu, vill skona hälsenan och inte köra de vanliga sträckorna i skogen med mycket backar. I dag blev det Partille, Utby, Bergsjön, 9 km ca.

För jädra bra med GPS alltså, man kan springa hur som helst och ändå få kvitto på hur fort man springer. Inte så märkvärdigt tycker väl många som springer med telefon, men jag gör inte det, för klumpigt och musik stör mig bara, så GPS-klocka passar mig perfekt.

Fortfarande mycket nöjd med Suunton, GPS:en hittar sateliterna blixsnabbt och sen är det bara att springa. Hittade en ny vy i klockan där man ser både fart och puls samtidigt, den vyn gillar jag! Just det, glömde nämna att jag sprang med en kompis som hade runkeeper, han sprang 6,5 km och jag 5,9, hm, hoppas min GPS går rätt och hans fel för det är inte roligt när man inte kan lite på värdena. Tänk att springa ett lopp och ligga på 50 tempo, bara för att märka att det är en km kvar till mål … Måste kontrollmäta mot något vid tillfälle!

Sprang från Partille bort mot Utby och genom Utby, fick lite inlevelse (det var på tiden) och bestämde mig för att springa upp till Bergsjön på bussvägen. 112 meters stigning, började känna att det brände i benen och börja gå, vill inte riskera återfall med hälsenan. Gick 5 gånger totalt, blev lite rädd för det kändes konstigt i höger hälsena, men förhoppningsvis har det gått bra.

För första gång sedan jag börjat springa efter uppehållet kände jag ”flyt”, jag bara flöt fram, den känslan är så skön, det känns som man kan springa hur länge som helst. Det blev mitt långsammaste pass, men också det längsta med mest stigning så det var väl ok. Snitt tempo på 7,1 min/km trotts gång 5 gånger!

Några löprundor och mer om Ambit2

Så, då har man kommit igång lite med löpningen igen. Har varit lite dålig att blogga om det här på löparbloggen, men det kommer mer!

Är riktigt nöjd med min nya Suunto Ambit2 måste jag säga. Har nu testat den 5 ggr sammanlagt och den funkar klockrent. GPS:en får kontakt blixtsnabbt bara man rör sig lite. Brukar räcka med att starta den i dörren så har den kontakt innan man hunnit ut på gatan.

Suuntos hemsida Movescount.com tycker jag också om, det enda negativa om man nu skall ta upp något är att det tar lite tid att ladda upp informationen, några minuter. Med polarklockan gick det fortare.Om det är mörkt när man springer kan man välja att ha belysningen i klockan tänd hela tiden, kanske inte att rekommendera om man springer långt, men funkar för intervaller. Lätt att komma åt varvknappen av misstag bara och skapa ett nytt varv.

Har sprungit lite olika längder från 3 km till 6,5 km. Känner av ansträngningsastman ganska tydligt, lite störande, förtar njutningen av att springa. Det är ju kallt och jag borde nog ta brikanyl innan, men förra vintern behövdde jag det inte så jag vet inte.

Känner fortfarande av hälsenan, men inte när jag springer och det blir inte värre efter jag har sprungit heller. Varje morgon måste jag göra mina tåhävningsövningar dock annars gör det lite ont.

Har sprungit ungefär två ggr per vecka och gått ner 2 kilo sedan 7:e januari. Börjar så sakta komma tillbaka igen. Är grymt sugen på att få springa i varmare väder, just nu känns kylan himla tråkig.

Suunto Ambit2 HR – första testet

Ja, mitt första test av nya leksaken, Suunto Ambit2 HR, gjorde jag i går. Tänkte bara skriva en liten rapport av vad jag kom fram till.

Började att koppla ihop den med pulsbandet, inga problem. Smart att pulsbandet är en del av ”strömbrytaren” till själva pulssändaren, ingen risk att den drar batteri när man inte har det på sig. Gick ut och startade ett träningspass, också smart att man väljer vad man skall träna (det gjorde man inte på Polar), så nu valde jag löpning och startade GPS:en. Det tog någon minut för den att få kontakt, får undersöka om det finns något knep för att få det gå snabbare.

När GPS:en var igång började jag springa. Allt funkade perfekt, pulsen, hastigheten, medelpuls och lite all möjlig information. Bläddrade i visningsmenyn medan jag sprang, texten syntes bra (nästan all text i alla fall, återkommer till det :-)), bättre än i min Polar där det faktiskt är ganska dålig kontrast och kan vara svårt att se i bland.

Kunde konstatera att jag sprang i maklig takt, 6-7 km/h. Hmm, inte fort, men som sagt hade inte sprungit på ett tag så konditionen var väl kass. Bestämde mig för att öka och se hur den reagerade, konstigt, farten sjönk när jag sprang fortare, kan vara en eftersläpning om inte GPS:en uppdateras så ofta …

När jag kom i mål stoppade jag tiden och såg att toppfarten varit 12.9 km/h, ännu märkligare … Ok, efter lite knappande insåg jag att det jag trott varit min fart var min kilometertid, alltså minuter/km inte km/h och just själva enheten stod med väldigt liten text och det såg jag inte i farten 🙂 Dagens glada överraskning alltså, konditionen var inte helt körd i botten.

Så över till den roliga biten, tanka upp informationen på internet och kolla på Suuntos hemsida, www.movescount.com, (dom kallar ett träningspass för ett ”move”). Så här ser det ut:

Man får en himla massa information och dessutom grafer med puls, höjdskillnad, fart, you name it. Dessutom kan du dra på kartan och se exakt var i grafen du var då, hur coolt som helst.

Summa summarum, väldigt nöjd med det lilla jag testat hittills. Det jag först och främst var på jakt efter var att kunna se min fart, och nu vet jag ju hur det funkar :-). Ser fram emot nästa träningspass.

Kan väl passa på att nämna att jag använder klockan som vardagsklocka också, funkar alldeles utmärkt, är uppladdningsbar vilket jag tycker är bra, man behöver inte bry sig så mycket då om man använder belysningen, bara att ladda. Fast man behöver inte ladda den så ofta, har inte gjort det än och jag satte på den på julafton ..

Hälsenan kändes bra idag, så detta skall nog gå bra nu hoppas jag. Återkommer inom någon dag med rapport om mina första upplevelser av skate på längdåkningsskidor också, det var kul!

Partille – Lerum 1,4 mil

Idag sprang jag 1,4 mil från Partille till Lerum på asfalt. Hade GPS:en på mig så jag kunde mäta och se hur fort jag sprang. Hade ett högre tempo än GBG-varvet, men inte så farligt högt ändå. Det är ju lite backigt i Jonsered så jag höll igen lite i början.

Meningen är ju också att vänja kroppen vid längre sträckor på asfalt, inte att maxa tempot. Gick bra tyckte jag, 1.32 blev tiden. Hade lite ont i vänster ljumske och på insidan fötterna från hålfoten och upp utmed smalbenen.

Är i alla fall väldigt nöjd med att jag sprang hela, längsta sammanhängande sträckan jag sprungit på asfalt någon gång (utan att gå alltså). Får se om jag lyckas göra detta till ett stående inslag i träningen. Jag har ju i så fall möjligheten att springa från jobbet och hem och det är ju praktiskt!

Sprang i mina Boost-skor, kan fortfarande inte säga vad jag tycker, men lätta är dom i alla fall. Fick lite blåsor.