Lite ”bakbloggande” om veckorna som gått. Veckan innan midsommar var vi i Funäsdalen. Det blev lite bergsklättrande uppför Funäsdalsberget och någon dag senare en vandring upp till Anåfjällets topp.

Bergsklättringen kan ge lite adrenalinkickar. Man börjar klättra bakom kyrkan på 600 m.ö.h. ca och sedan är det 400 höjdmeter upp till toppen. Sista biten när man klättrar är det ganska brant och utsikten är helt enorm. Den som inte får adrenalin då har inte anlag för svindel. Hela famlijen klättrade och det krävs inga förkunskaper. Man hyr utrustning på Toppsport nere i Funäsdalen (det är dom som gjort leden) och sedan är det bara att klättra! Min fru hade pulsband på sig och jag tror att det blev över 1000 kalorier så bra träning är det också. Är tvungen att bjuda på lite bilder, titta och njut (klicka på bilderna för att förstora):

Någon dag senare gick vi som sagt upp till Anåfjället. Ett ganska lättillgängligt, men ändå imponerande fjällmassiv. 1300 m.ö.h. ligger den ena toppen på. Ca 4 timmar tog det upp och ner igen. Det var lite vildavästernkänsla där uppe. Miljön kändes inte som i Sverige i alla fall det kan jag lova, titta på detta bara:

Kul med snö på midsommarafton. Bor vi i Sverige eller Alaska? Härjedalen är Sveriges högst belägna landskap även om det ”bara” ligger i mitten av Sverige. Det är därför det är så extremt snösäkert här på vintrarna. Här ligger t.e.x. Sveriges högs belägna by, kyra och Sveriges högst belägna landsväg, Flatruet! Skidbackarna i Härjedalen har bottenstation på ungefär samma höjd som Zell am See, fast bergen är inte riktigt lika höga, men vill man åka längd eller skoter kan alla andra ställen slänga sig i väggen!

Han med att testa elljusspåret utanför stugan på Röstberget också, 2,5 km. Den var nog gjord för skidåkning för den var stenig och rotig värre och så hade dom sett björn i skogen också dagen innan …

Blev lite sugen på detta, kanske inte hela sträckan, men det finns en halvmara också! Helags marathon!