Kilene och Lerum-Partille

Nu har man kommit upp lite i längd på löpningen! I söndags sprang jag Kilene, milen igen. Kände av andningen, ansträngningsastma. Hade egentligen tänkt ta Bricanyl innan, men glömde av det. Gick väl ganska ok ändå, men det tog 7 km innan andningen kändes ok. Sprang runt på 1.02, putsade min tid från sist med 30 sekunder och det var nog mest för att jag kände till tiden och ville springa fortare, man är ju sån 🙂

I går sprang jag från jobbet i Partille och hem, till Lerum. 1,3 mil är det enligt GPS:en. Tog 1.30 ganska exakt. Inte så fort, men poängen är att vänja kroppen vid sträckan inte att träna kondition. Känns nästan lite nervöst att springa så långt. Av någon anledning får man för sig att så fort man springer över 1 mil skall det hända något, som att kroppen inte skall orka med och att man skall få ont och behöva gå, men inget hände! Eller, ont fick jag, i fötterna och det stör mig grymt mycket för det har jag inte haft problem med förut (jo, lite). I högra foten får jag ont under trampdynan, hålfoten, gör bara riktigt ont, inte det minsta trevligt och den vänstra foten somnar/domnar bort. Försöker få bort det genom att knipa med tårna och ändra löpsteget och farten och lite allt möjligt, men det funkar sådär.

Hälsenan spökade också, var lite orolig för jag började känna av den efter 4 km ca och sen höll det i sig hela vägen. Stretchade excentriskt när jag kom fram och väntade med spänning tills jag vaknade i morse, det är då domen kommer, gör det ont när man kliver ur sängen är det kört, men det gjorde det som tur var inte, puh …

Sprang utan inlägg i skorna, men med mina gamla Nike structure skor, de har ju mycket bättre pronationsstöd än mina Adidas Boost som är neutrala. Kommer nog inte att springa så långt i dom igen, nästa test blir med mina Adidas utan inlägg.

Jag börjar fundera på om jag skall försöka göra ett par egna inlägg som är mer för löpning, mina gjutna inlägg är lite väl extrema för löpning tror jag. Kanske ta ett par inlägg och köpa någon kudde och klistra på, nått får jag göra i alla fall.

Måste återigen berömma min Suunto Ambit 2 klocka. Så himla bra, och så skönt att kunna se vilken fart man håller. Nu bär det iväg på semester till Finland en vecka. Har packat ner löpargrejerna (är egentligen ingen sån fanatiker som packar grejerna på semester) eftersom det är Göteborgsvarvet om prick en månad och en dag. Målet i år får blir först och främst att slå förra årets resultat, men även att springa under 2.30, mer än så vill jag inte hoppas, det får bli bonus i så fall!

Prästtjärn 5, läkarbesök m.m.

I går sprang jag Prästtjärn för första gången sen våren 2013! Känns lite sjukt att det var så länge sedan. Vart tar tiden vägen egentligen?

Det gick sådär, kan man väl säga. Jag hade som mål att ta mig runt utan att gå och det lyckades jag med, men mer var det inte. 37 minuter blev tiden. Det var i och för sig ganska mörkt och sista biten såg jag nästan ingenting, hade ingen pannlampa så jag fick ta det lite försiktigt, kanske hade blivit någon minut bättre i ljus.

Det som var lite trist var att jag kände av hälsenan efter 3 km ca. Förstod först inte om det var nån skit i skon eller om det var senan, men det kände jag i morse, senan var öm igen. På med lite tåhävningar alltså. Det verkar som om det är backarna som gör att det blir problem, så till er som har problem med hälsenor, spring plant!

GPS:en var inte klockren igår heller, tog bra tid på sig innan den startade och sedan hade den inte reggat första km när jag tankade upp info på Suuntos site. Den hade dock koll på sträckan ändå så värdena verkade stämma.

Var hos läkaren för ett par veckor sedan. Har som jag nämnt tidigare ont under båda fötterna från och till. Nedsjunkna framfotsvalv har jag tydligen och jag måste använda inlägg i skorna hela tiden, det kommer inte att bli bättre med tiden, snarare tvärt om. Igår var jag hos en ortopedtekniker och skaffade mig ett par inlägg till, har redan ett par, men nu köpte jag ett par tunnare, mer för ”finskor”. Bara att hoppas att det onda går över om man börjar använda dessa regelbundet nu då. Lite jobbigt annars för det sticker, bränner och gör ont under fötterna. Ja är det inte det ena så är det det andra …

Måst säga att jag har viss förståelse för folk som slutar träna. Får den känslan ibland, konditionen var mycket bättre för ett halvår sedan och nu orkar man knappt runt utan att gå, men inte ge upp, bit ihop så kommer väl konditionen tillbaka igen, och då blir det kul på nytt!

Första rundan med dubbskor

Då var det dags för årets första runda med dubbskor. Sprang hemifrån och det blev inte så långt, 4 km bara. Det var väl bra att använda dubbskorna, men snön var väldigt mjölig så fästet var inget vidare. Kändes ganska tydligt i smalbenen, de blev blytunga, man använder väl musklerna på ett helt annat sätt när man inte får fäste ordentligt. Är nog bra träning det också, men jobbigt för benen.

Börjar känna lite domningar i höger fot bakom tårna, känns lite konstigt. Inte när jag springer utan när som helst på dagen. Får hoppas att det är något tillfälligt övergående. Hälsenan börjar dock bli bra (är det inte det ena så är det det andra), nästan helt ok nu.

Måst berömma Ambit2 klockan igen, GPS:en startade på 3 sekunder i dag, otroligt snabb!

9 km Partille

Det blir mycket springa på asfalt nu, vill skona hälsenan och inte köra de vanliga sträckorna i skogen med mycket backar. I dag blev det Partille, Utby, Bergsjön, 9 km ca.

För jädra bra med GPS alltså, man kan springa hur som helst och ändå få kvitto på hur fort man springer. Inte så märkvärdigt tycker väl många som springer med telefon, men jag gör inte det, för klumpigt och musik stör mig bara, så GPS-klocka passar mig perfekt.

Fortfarande mycket nöjd med Suunton, GPS:en hittar sateliterna blixsnabbt och sen är det bara att springa. Hittade en ny vy i klockan där man ser både fart och puls samtidigt, den vyn gillar jag! Just det, glömde nämna att jag sprang med en kompis som hade runkeeper, han sprang 6,5 km och jag 5,9, hm, hoppas min GPS går rätt och hans fel för det är inte roligt när man inte kan lite på värdena. Tänk att springa ett lopp och ligga på 50 tempo, bara för att märka att det är en km kvar till mål … Måste kontrollmäta mot något vid tillfälle!

Sprang från Partille bort mot Utby och genom Utby, fick lite inlevelse (det var på tiden) och bestämde mig för att springa upp till Bergsjön på bussvägen. 112 meters stigning, började känna att det brände i benen och börja gå, vill inte riskera återfall med hälsenan. Gick 5 gånger totalt, blev lite rädd för det kändes konstigt i höger hälsena, men förhoppningsvis har det gått bra.

För första gång sedan jag börjat springa efter uppehållet kände jag ”flyt”, jag bara flöt fram, den känslan är så skön, det känns som man kan springa hur länge som helst. Det blev mitt långsammaste pass, men också det längsta med mest stigning så det var väl ok. Snitt tempo på 7,1 min/km trotts gång 5 gånger!

Några löprundor och mer om Ambit2

Så, då har man kommit igång lite med löpningen igen. Har varit lite dålig att blogga om det här på löparbloggen, men det kommer mer!

Är riktigt nöjd med min nya Suunto Ambit2 måste jag säga. Har nu testat den 5 ggr sammanlagt och den funkar klockrent. GPS:en får kontakt blixtsnabbt bara man rör sig lite. Brukar räcka med att starta den i dörren så har den kontakt innan man hunnit ut på gatan.

Suuntos hemsida Movescount.com tycker jag också om, det enda negativa om man nu skall ta upp något är att det tar lite tid att ladda upp informationen, några minuter. Med polarklockan gick det fortare.Om det är mörkt när man springer kan man välja att ha belysningen i klockan tänd hela tiden, kanske inte att rekommendera om man springer långt, men funkar för intervaller. Lätt att komma åt varvknappen av misstag bara och skapa ett nytt varv.

Har sprungit lite olika längder från 3 km till 6,5 km. Känner av ansträngningsastman ganska tydligt, lite störande, förtar njutningen av att springa. Det är ju kallt och jag borde nog ta brikanyl innan, men förra vintern behövdde jag det inte så jag vet inte.

Känner fortfarande av hälsenan, men inte när jag springer och det blir inte värre efter jag har sprungit heller. Varje morgon måste jag göra mina tåhävningsövningar dock annars gör det lite ont.

Har sprungit ungefär två ggr per vecka och gått ner 2 kilo sedan 7:e januari. Börjar så sakta komma tillbaka igen. Är grymt sugen på att få springa i varmare väder, just nu känns kylan himla tråkig.