Prästtjärn 5, läkarbesök m.m.

I går sprang jag Prästtjärn för första gången sen våren 2013! Känns lite sjukt att det var så länge sedan. Vart tar tiden vägen egentligen?

Det gick sådär, kan man väl säga. Jag hade som mål att ta mig runt utan att gå och det lyckades jag med, men mer var det inte. 37 minuter blev tiden. Det var i och för sig ganska mörkt och sista biten såg jag nästan ingenting, hade ingen pannlampa så jag fick ta det lite försiktigt, kanske hade blivit någon minut bättre i ljus.

Det som var lite trist var att jag kände av hälsenan efter 3 km ca. Förstod först inte om det var nån skit i skon eller om det var senan, men det kände jag i morse, senan var öm igen. På med lite tåhävningar alltså. Det verkar som om det är backarna som gör att det blir problem, så till er som har problem med hälsenor, spring plant!

GPS:en var inte klockren igår heller, tog bra tid på sig innan den startade och sedan hade den inte reggat första km när jag tankade upp info på Suuntos site. Den hade dock koll på sträckan ändå så värdena verkade stämma.

Var hos läkaren för ett par veckor sedan. Har som jag nämnt tidigare ont under båda fötterna från och till. Nedsjunkna framfotsvalv har jag tydligen och jag måste använda inlägg i skorna hela tiden, det kommer inte att bli bättre med tiden, snarare tvärt om. Igår var jag hos en ortopedtekniker och skaffade mig ett par inlägg till, har redan ett par, men nu köpte jag ett par tunnare, mer för ”finskor”. Bara att hoppas att det onda går över om man börjar använda dessa regelbundet nu då. Lite jobbigt annars för det sticker, bränner och gör ont under fötterna. Ja är det inte det ena så är det det andra …

Måst säga att jag har viss förståelse för folk som slutar träna. Får den känslan ibland, konditionen var mycket bättre för ett halvår sedan och nu orkar man knappt runt utan att gå, men inte ge upp, bit ihop så kommer väl konditionen tillbaka igen, och då blir det kul på nytt!

5 km i ösregn och Kilenegården!

Förra onsdagen (ja, jag har varit dålig på att blogga. Varit i Prag över helgen bla. och kört Segway. Kändes otroligt primitivt att gå efter det, inte bra … :-)) sprang jag Prästtjärn i ösregn.

Ett tips till alla som springer i regn, ta på en keps, så slipper ni får vatten i ansiktet. Blöt blir man ju ändå så om man svettas inifrån eller det kommer regn utifrån spelar ingen jättestor roll. Fast det kan bli lite kallt om det bara är några plusgrader ute.

Sen har det varit uppehåll (med springandet alltså) till nu!

Sprang Kilene idag, 5:an först, sedan gick jag 2:5:an och sprang sista biten. Lyckades bränna över 1200 kalorier! Det känns att man inte riktigt är i samma form som innan sommaren, men jag sprang i alla fall 5:an på 29 minuter ca, så helt kass är det ju inte heller.

Nån stans tycker jag det är lite skönt när det är konditionen som inte räcker. Om benen och kroppen känns bra, men pulsen stiger över 180 och man nästan får tryck över bröstet vet man i alla fall att ”detta passet gör nytta för konditionen”.

En sak som är tacksamt med att börja springa när man är lite äldre är att man kan utvecklas och bli bättre. Är man redan vältränad går kurvan bara nedåt med ålder och det kan ju inte kännas så roligt. Men så är det inte för mig 🙂

Har läst att för otränade så räcker det med 15 minuter i veckan med hög puls, nära maxpuls, för att förbättra sin kondition. Så i dag blev den bättre!

Hej eller …?

Som sagt, det blev Prästtjärn idag igen. Känner att jag måste hitta ett alternativ till detta som ligger inom räckhåll… Idag sprang jag åt andra hållet och fick mördarbacken utför på slutet i stället. Det gick någon minut långsammare än sist, men vem bryr sig …

Har tänk lite på varför nästan ingen hejar när man är ute på slingan. Om man inte möter en käft på 3 km och så möter man någon så tittar dom bort eller ner i marken, märkligt beteende, är folk så folkskygga? Klart man inte kan heja på alla om man är i Skatås där man möter folk hela tiden, men om man möter 2-3 personer på en halvmil kan det ju vara trevligt.

Så jag bestämde mig för att nästa person som tittar bort skall jag heja på ändå och det gjorde jag. Nån hejade tillbaka efteråt, nån låtsades som det regnade (vilket det ju faktiskt gjorde…) och nån såg ut att bli förvånad. Kul, var det i alla fall, så det kan ni ha som tidsfördriv och så kan man se hur många ”hej” man plockar på en runda. Om dom hejar tillbaka så gills det inte, bara dom som inte hejar får räknas. Jag fick två idag!

Låg som mest på 180 i puls vid slätlöpning, märkligt att man kan ha så hög puls utan att det känns superjobbigt, det kanske är det som kallas kondition …