Rudspåret Karlstad med släkting

Har sprungit Rudspåret i Karlstad två gånger med en släkting. Han är inte så vältränad just nu. Har sprungit tidigare (för 15 år sedan) och varit riktigt snabb. Dock har tid och kilon tagit ut sin rätt och nu kan jag säga att han hade det tungt. Spåret är bara 2,5 km och innan vi sprang ihop hade han inte sprungit hela utan gått vissa delar (inget fel i det). Nu pushade jag honom och han sprang hela. När vi kom runt fortsatte jag ett varv till och han vände och gick, när vi möttes sprang vi tillsammans i ”mål”.

En liten annorlunda känsla att springa med någon med sämre kondition (som att springa med mig själv för två år sedan skulle jag tro). Jag fick inte upp min puls, medan han knappt orkade prata.

När jag sprang Stadsloppet sprang det några från IF Göta som sprang baklänges och peppade oss andra att springa (oklart om de hade sprungit från start dock), nu kände jag mig som dom, en ganska trevlig känsla måste jag säga! Man är inte nybörjare längre, man har kommit en bit på väg helt enkelt!

Har uppdaterat mitt inlägg ”Att springa är tråkigt”

Har sett att det är det mest lästa inlägget förutom själva förstasidan. Jag har uppdaterat inlägget med ”löpartips” för nybörjare. Inte för att jag är någon instruktör eller så, men att komma igång och löpa är nog det svåraste man kan göra, eller rättare sagt att fortsätta löpa när man väl kommit igång är nog det svåraste man kan göra.

Jag har funderat lite på vad det var som gjorde att jag fortsatte och uppdaterat inlägget med 5 råd som funkade för mig (lagt till ytterligare ett så nu är det 6). Sen är ju alla olika så var och en måste hitta det som är rätt för dom … Lycka till! Hör gärna av er om ni haft nytta av råden!

Ni hittar inlägget här!

Stadsloppet avklarat – från nybörjare till gald amatör!

Då var det klart! Under timmen också, ca 58.30 (återkommer med exakt tid). Det får man vara nöjd med. Hade hoppats på 55 minuter, men det gick inte!

Jag får återkomma om någon vecka med mer info och lite bilder också. Just nu är jag i Funäsdalen på en ganska taskig 3G-uppkoppling och att blogga funkar så där..

Folkfest var det i alla fall och nytt deltagarrekord, drygt 4400 deltagare så jag valde ett bra år att böra min tävlingskarriär på 🙂

Så nu får jag väl uppgradera min status som löpare från nybörjare till glad amatör! Glad är jag för kul var det, när är nästa lopp och vilket blir det ??….

Hittat en ny blogg om nybörjare

Har lagt upp en länk till en ny blogg på sidan för andra löparbloggar. Den handlar om Hanna som skall springa Karlstads stadslopp. Hanna har inte sprungit alls förut och får coachning för att kunna genomföra loppet! Kul och inspirerande läsning!

Jag inser nu att när man kommit en bit på vägen, jag springer 5 km regelbundet och längre, upp emot en mil ibland, så blir kanske min blogg inte lika intressant för de som var där jag var för ett år sedan. Får inte glömma bort att skriva för helt otränade, det är verkligen de som behöver inspirationen att komma ut i spåret!

Om jag skall ge något tips till nybörjare så är det att absolut INTE fokusera på att springa hela sträckan. Gå mycket i början! Om man springer för tidigt, för mycket, kommer sannolikt två saker att hända; dels uppfattar man träningen som tråkig, jobbig och dels överanstränger man leder, ben, fötter etc och kanske tvingas sluta springa. Det ABSOLUT viktigaste när man vill börja träna är att skapa en rutin så att kan kommer ut igen, regelbundet. Har man lyckats klara detta, drygt ett halvår, över en semester och över jul så har man kommit långt. Man behöver inte få panik för att man missar träningar, bara man kommer tillbaka till rutinen igen.

Något annat man ser runt om kring sig är folk som blir fanatiska, man skall träna så mycket, jämt. Hela livet blir uppslukat av träning! Passa Er!! Det är ett tecken på beroende. Om man inte klarar av att få in träningen i ett normalt liv utan att offra en massa annat så kommer det att få konsekvenser på ett eller annat sätt!

Löparblogg för nybörjare?

Ser att det börjar hitta in en del besökare på bloggen. Som mest har jag nu haft 32 på en dag, kul!!

Många söker på löparblogg och nybörjare (och jag vet att det är svårt att hitta sådana som är bra). Detta är ju kanske inte en instruktionsblogg på det sättet, utan mer en dagbok hur jag springer, så har ni några tips på andra bra löparbloggar, gärna för nybörjare, så länkar jag gärna till dom på min länksida. Lägg en kommentar bara så lägger jag upp dom.

Skall lägga in en kategori för långpass också (långpass för mig är 1 mil eller 1 timme eller mer, vilket oftast blir samma sak i mitt tempo) då blir det lättare att hålla reda på hur många långpass man gör.

Kom i form på 5 veckor bla bla bla

Min fru köper en del träningstidningar. Hon tränar betydligt mer än mig, kanske 8 timmar i veckan. Jag kanske gör 3 om jag har tur. I alla fall så läser man ofta hur man skall komma i form, komma i gång med sin löpning, nytt program som gör dig si och så mycket snabbare på 5 km bla, bla, bla … ALLTID är det bilder på tunna, smala människor som springer så fint …

Jag tror inte att de som funderar på att börja springa/jogga/löpa för att komma i form ser ut så, jag VET dessutom att man inte kommer i form på 5 veckor, eller 10 heller för den delen. Jag har sprungit i snart ett år nu (även om bloggen är sedan i december 2011) och jag tycker fortfarande inte jag är i form.

Det vore bra om någon tidning tog det på allvar någon gång och tog någon med 15-20 kilos övervikt på bilderna i stället och kollade hur lång tid det tog för dom att komma i form. Jag tror att man skrämmer bort en hel del läsare med dessa enfaldiga reportage. Tidningarna är inte alltid så seriösa som de utger sig för att vara.

Såna här bilder ser man sällan:

Fast det är ofta detta man ser ute i spåret och att släpa sig ut och springa med x antal kilos övervikt, det är strongt. Tänk på det alla spinkisar …

Kari Martens på onsdag

På onsdag skall jag på föreläsning och lyssna på Kari Martens, Mr Ironman. Det skall bli lite spännande. Från 106 kg och helt otränad nybörjare till en person som klarar inte bara en Ironman, utan 10?! Jag får väl tillägga att håller man på så är det lite (mycket) fanatiskt, egentligen inget att se upp till, men man kan åtminstonde ha det som ett bevis för att det går, bara viljan finns. Sen hörde jag att han sa något som jag tyckte lät bra: ”Spring så sakta du kan”. Skall man springa långt skall man springa sakta, logiskt

Ni hittar Karis blogg här!

Ett år utan ont i knäna

Det händer mig nästan alltid – Jag får ont i knäna när jag börjar springa (och på 100 andra ställen i kroppen med ..). Nu har jag dock kunnat springa i snart ett år utan att få ont. Vad är skillnaden? Ja, ni kan gå in och läsa mer på bloggen under rubriken ”Så började det”, tricket är att inte starta för hårt helt enkelt. Nu, efter snart ett år springer jag hela sträckor. Jag går fortfarande en del, men springer mer och mer. Om ni känner det minsta ont i knän eller benhinnor så ta det lugnt, tids nog kommer ni kunna springa, men låt det ta den tid som krävs. Vissa kan springa direkt, vissa behöver ett år eller kanske två för att bygga upp kroppen för att klara påfrestningarna.

Dessutom är det mycket lättare att bibehålla sitt sug om man inte springer och tar ut sig som en tokig varje gång!

Sen kan det vara ganska smart att föra en dagbok också, själv skriver jag den här bloggen (fast det är bara jag som läser den än), men jag kan gå tillbaks och kolla och jämföra, det är motiverande.

5 i Härskogen

Dags för Härskogen, 5:an igen. Kan inte påstå att det är många som springer där nu. Jag är nog faktiskt ensam. Dom man möter går. Och det är inte helt enkelt att springa i snön. Det är inte helt platt, utan håligt av alla fotspår. Det är vingligt att springa och betydligt jobbigare, men det är säkert bra träning så länge man inte stukar foten. Det var -7 idag och kändes riktigt varmt!

Jag har bara ett lager på benen, men tre på kroppen. Tajt lager-1 tröja med långa ärmar. Lager-2 tröja med långa ärmar och en vindjacka utanpå. Mössa och löparvantar. Funkar bra, lite kallt om man bara skall gå, men idag sprang jag hela.

Tror jag listat ut varför pulsklockan inte ger värden ibland (den krånglade idag igen så det fanns ingen poäng med att försöka hålla sig i någon speciell zon). Tror batteriet börjar ta slut helt enkelt. Märkte att om jag höll upp handen närmare pulsbandet så fick jag värden. Får byta batteri och kolla. Tränade på att inte gå efter uppförsbackar i stället (öh, hur lät det då?) Jag sprang fortrare än jag brukar uppför backarna och sedan joggade jag för att få bort mjölksyran. Hittar man en bra form för detta är det lättare på sikt inbillar jag mig …

Tänkte lite på Stadsloppet i Karlstad som jag nu skickat in anmälan till. Jag satte en uppskattad löptid på 55 minuter. Egentligen tror jag nog att det blir lite längre, kanske över timmen, men många sätter nog får låga tider så man vill ju inte hamna för långt bak heller. Skall bli intressant att se hur det är att springa ett lopp på plan mark och med en massa annat folk runt omkring. Det är ju ”bara” en mil så det känns överkomligt. Målsättningen får väl bli att inte komma sist. Är väl en bra målsättning för en som är nybörjare på tävlingar. Borde kanske gå ner några kilo innan loppet. Vi får se hur det blir med det, men att springa omkring med 6-7 kilo för mycket är ju ingen större vits med. Har sett en del andra löparbloggar där det skrivs om löpning som viktminskning, men tro mig, det är ingen genväg. Man får springa MYCKET om man skall minska i vikt. Är man dessutom överviktig och inte van att springa blir det jobbigt. Börja med maten i stället, det funkar garanterat! Sen kan man börja gå, gärna längre promenader på över en timme och sen kan man börja springa! Babysteps som det heter på engelska, ett bra uttryck, successivt eller små steg i taget låter bara byråkratiskt …

Dåligt med bloggar för nybörjare

Nu har jag googlat runt en del och letat efter löparbloggar för nybörjare, de som verkligen aldrig har sprungit, och det kan jag säga att det finns inte många. Googlar man på ”löparblogg” och ”nybörjare” kommer min blogg på första sida, ganska otroligt med tanke på att jag började skriva i december (2011).

De allra flesta löparbloggar handlar om mer eller mindre elittränade personer, som tränar inför något maraton eller någon annan tävling. Och så finns det drösvis med bloggar med folk som bara vill visa upp sig och skryta, och det är väl bra att de får chansen till det om de har det behovet, men det intresserar inte mig i alla fall.

Det vore roligt om någon hittade in till min blogg. Lite kommentarer, synpunkter och frågor hade piggat upp, men man får ge det lite tid. Jag har helt medvetet inte gjort någon som helst reklam för bloggen, varken på blogglistor eller Facebook. Hittar någon hit så lär enda sättet vara med hjälp av Google. Detta är ett litet experiment för att se om det går och hur lång tid det tar, men det är en annan historia…

Hur som helst, jag kommer att fortsätta leta efter bra löparbloggar och hittar jag någon så länkar jag till den, men just nu känns det lite tunt för de som verkligen är nybörjare och knappt orkar springa, som jag!

Ni hittar mina länkar till intressanta löparbloggar på den här sidan!