Massa problem …

Just nu är jag inne i en period av problem. Inga direkt löparrelaterade, det är väl den lilla positiva biten jag får försöka att fokusera på.

För att summera har jag haft ett par ryggskott (har hållit på att röja ur ett hus så det är kanske inte så konstigt), tennisarm, högerarmen närmare bestämt, samt haft väldigt ont i höfterna, värk i båda höfterna. Det känns lite som att kroppen håller på att ge upp när det krånglar så mycket.

När man är ute och springer känner jag av tennisarmen, man håller ju armarna böjda och händerna framför kroppen, när jag rätar ut högerarmen gör det riktigt ont.

Sen som en blixt från klar himmel fick jag nässelutslag för exakt två veckor sedan. Över hela kroppen. Kliar så jag håller på att bli tokig. Har försökt lista ut vad de kan bero på, men får ingen rätsida. Har varit hos doktorn förra veckan, men det var verkligen goddag yxskaft. Fick Aerius som jag skulle äta, men tycker inte att det hjälper alls. Två saker hjälper, det ena är att duscha svinkallt, drar reglaget i botten. Klarar man stå kvar i 30 sekunder kan kliet försvinna i någon timme. Och faktiskt så hjälper löpning också, har sprungit en gång och då var också kliet borta i några timmar efteråt.

Tyvärr blir det inte så mycket löpning just nu,max en gång per vecka och det går långsamt. Sämsta formen på många år tror jag, för dåligt väder och för mycket att göra med annat. Hoppas det vänder snart …

Har faktiskt börjat styrketräna lite också, det är ju positivt i alla fall.

Just nu sitter jag och bloggar mitt i natten för att jag fick gå upp och duscha kallt pga allt kli. Det är bra för nattsömnen det 🙂

Hoppas nästa inlägg kommer snart och blir mer positivt!

Inför Göteborgsvarvet

Då håller man på att träna igen inför Göteborgsvarvet igen. Alltid samma sak känns det som, det är lite för tidigt på året, man hinner inte riktigt komma i form. Springer ett par gånger i veckan, ibland milen två gånger.

Känner fortfarande av hälsenan, men kör tåhävningar några gånger som dagen så det håller det någorlunda i schack, Formen är inte på topp. Har sprungit ganska mycket en-milare, mest Skatås, jädrar den är tung. Tiderna är inte bra.

Försöker gå ner i vikt också, ligger på 90,5 just nu. Målet är att komma ner under 88, men just nu är jag tveksam till om jag kommer att klara det.

Har fått ont i höfterna igen också. Himla störande, på utsidan höfterna vid höftkammarna, känns tydligt om jag böjer mig framåt. Har ju haft det förr, men kommer inte riktigt ihåg hur jag fick bort det. En snabb googling tyder på inflammation i muskelfästen och kan komma vid för mycket löpning. Så himla segt att det alltid skall var någon skit.

Målet med varvet är att slå förra årets resultat i alla fall, får se om det lyckas.

Skatås med Göteborgsvarvets löpargrupp

Sprang i Skatås i går med Göteborgsvarvets löpargrupp. Ganska trevligt. Kan rekommenderas. Kanske inte för de som är absoluta nybörjare, men för de som orkar springa en mil runt timmen så är det definitivt bra träning.

På programmet stod backträning, kul eller, nja kan väl diskuteras. Jag sprang i den långsammaste gruppen (varvstider på 2 timmar +). Det var rejält jobbigt, kände att det gjorde mest nytta för konditionen, för det var bröstet som brann snarare än benen som fick mjölksyra. Känns alltid bra när det tar på konditionen tycker jag.

Köpte nya skor för ett par veckor sedan. Har ju varit väldigt nöjd med mina Adidas Boost, men eftersom jag fått ont i höger höft de senaste gångerna kände jag att jag måste göra något. Det blev ett par Nike Zoom Structure igen, har ju haft det förut, men dessa var en ny modell. Mycket mer pronationsstöd än i Adidas skorna. Jämförde med Adidas motsvarighet i butiken, men de var 30 gram tyngre, klumpigare och Niken kändes bättre på foten. Inte riktigt lika sköna att springa i som min gamla Adiasskor, men jag fick faktisk inte ont i höften. Men det kanske berodde på att jag haft två veckor uppehåll och varit på semester, vi får väl se …

Uselt bloggande …

Ja, det har onekligen varit uselt bloggande det senaste halvåret. Anledningen är att vi har flyttat från Lerum in till centrala Göteborg. Ett digert arbete att rensa ut en villa på drygt 200 m2 + källare och vind och trycka in det i en lägenhet. Dessutom har datorerna varit nerpackade, fast man har ändå inte riktigt haft tid till att blogga.

Kort resumé, GBG varvet, pers med 13 minuter. Låter imponerande, men kommer man från 2.42 är det inte så svårt 🙂

Stadsloppet i Karlstad, pers med 20 sekunder (ungefär). Borde kanske kunnat göra bättre..

Har sprungit hela sommaren ca en gång i veckan 8 km till 1 mil. Har känt mig i stigande form trotts att jag inte sprungit mer.

Men, så kommer skadorna igen. Får ont i höger höft när jag springer längre, mer än 6 km. Sitter i några dagar, ca 4 efteråt. Gör ont på utsidan av höften. Har nu hållit upp i drygt en vecka för att återhämta mig lite, skall testa 5 km i kväll tänkte jag.

Fick även kramp/bristning i höger vad som satt i i 5 dagar. Har dock sprungit efter det och då kände jag inget.

Har egentligen ganska mycket att skriva, men tyvärr inte tid just nu (så det får väl bli om ett halvår igen :-))

Göteborgsvarvet 2013.

Ja, det var pirrigt innan, har aldrig sprungit så långt i hela mitt liv och alltså var det första gången för mig att springa Göteborgsvarvet! På förmiddagen gick jag bara och väntade på att klockan skulle gå, min starttid var ju 15.46, en dryg timme efter prisutdelning!

Fick skjuts till tåget och satte mig och väntade. Hörde strax att det var inställt och buss skulle ersätta, men ingen buss kom. Fick ringa frugan som som tur var, var i närheten, hon körde in mig till Drottningtorget där jag skulle möta en kollega. Vi tog oss efter lite ytterligare småstrul till Slottsskogen i alla fall där vi mötte upp ytterligare en kollega.

Kollade upp var väskorna skulle lämnas och gjorde oss i ordning, pulsklocka, smörjde fötterna med vaselin m.m. Drack ordentligt, det var 27 grader varmt, varmaste dagen på året!

Så då var det dags. Började springa. Det här gick helt enligt plan, lugnt och fint, allt kändes kanon! Första kilometern på 35 min. Inte snabbt, men med de värsta uppförsbackarna avklarade så kan det ju bara bli lättare nu, eller hur?

Efter Älvsborgsbron, kom man ner utmed norra älvstranden och där är det ju platt och lättsprunget, men nu blev det inte som planerat. Min puls låg farligt högt, 176 ca, och jag blev lite orolig att trötta ut mig för mycket så jag slog av på tempot lite. Efter ytterligare några km fick jag ont, ont på ett sätt jag aldrig fått förut, ont i höfterna precis som om jag fått en skada. Det värkte rejält. Efter ytterligare ett par km tog jag vatten och gick lite, fick ner pulsen, men värken var kvar. Hade ingen lust i hela världen att springa vidare, men gjorde det ändå. Sprang fram till Götaälvbron där jag gick uppför. Sen sprang och gick jag blandat uppför Avenyn mot Götaplatsen. 4 km kvar, kollade klockan 2.10, utvilad och i superform hade jag kanske kunnat springa 4 km på 20 min, man absolut inte nu, så jag fortsatte att småjogga, gick lite och joggade igen. 1 km kvar, spurt, nä, första gångbron innan Slottsskogsvallen, nu spurtade jag, trodde att målet var vid sista bron, men det var det ju inte, det var ju inne på stadion såklart och att sluta spurta nu var ju förnedrande så jag fortsatte, sprang nog om 2-300 löpare de sista 400 metrarna, det var som dom stod stilla, det var helt klart loppets höjdpunkt! (och ett tips om ni vill att fotograferna skall ta bilder på er, dom tog 9 bilder bara på min spurt :-))

Så, det fanns alltså lite kraft kvar, men smärtan i höfterna gjorde att jag under loppet inte kunde förmå mig att springa fortare. Har funderat på detta (och skall fortsätta), men det jag tror är: Jag har aldrig sprungit på asfalt (nästan i alla fall), så stegisättningen blir hårdare. Mitt löpsteg är nog inte heller det bästa och här är ju frågan om man överhuvudtaget kan få till ett som är bra. Längden, har aldrig sprungit längre än 1,5 mil och det bara en gång så kroppen är inte van vid påfrestningen. Blåsor på fötterna fick jag också trotts vaselin, får testa något annat nästa gång.

Så här såg mina tider ut:

Nu två dygn senare har jag en otroligt träningsvärk i både höfter och vader. Så detta har varit en lärdom.

Men, nöjd måste jag säga att jag är ändå och nästa år, då blir det under 2.30 i alla fall (fast så klart, jag vet att jag borde kunna bra mycket bättre men målen får vara realistiska).

På kvällen blev det lite firande!

Jag skall lägga upp lite roliga länkar snart där man bla. kan kolla hur alla springer på en karta med små gubbar som kutar omkring, kul om man vill jämföra med andra eller bara får mer statistik om hur man själv sprang!

Dags för läkarbesök igen …

Jag hade som mål i mitt första inlägg på bloggen ”Så började det” att kunna spring en mil – det har jag nått, det orkar jag. Visst, det är lite jobbigt, men inte värre än att jag kan springa hela sträckan under timmen och sedan gå och jobba efteråt!

MEN, jag skrev också att kroppen skall hålla och det målet verkar vara svårare. Hälsenan ger sig inte. Blir ingen skillnad alls. Dessutom har jag fått mer och mer ont i höfterna igen. Har till och med vaknat på natten av att jag har ont. Litomve äter jag inte längre, men jag har inte styrketränat heller på hela sommaren, kan det var något av det som gör det, eller blir man bättre av löpningen även om man får ont på andra ställen? Jag, tiden får utvisa …

Hur som helst så blir det till att ringa läkaren igen och få en tid för hälsenan i alla fall. Får ringa i morgon …

Stadsloppet Karlstad 2012

Vilken folkfest!!! Det blev nytt deltagarrekord detta året också (osäker på om de räknar de åren då det hette Götajoggen) 4424 tror jag eller i närheten i alla fall.

Plats 1803 och tiden 58.47. Nöjd med att komma under timmen, fast jag trodde att jag skulle kunne pressa in under 55 minuter, men det gick inte.

Det var lite svårt att få plats att springa första halvan av loppet och om man sprang förbi någon fick man ödsla med en del kraft så det kändes dumt. Hade koll på pulsklockan hela tiden och sista halvan låg jag över 180. När vi kom in på Drottninggatan var det tur att det stog hur mycket folk där som helst, annars hade det varit nära att man börjat gå. Någon flygande 100-metrare var inte att tänka på. Det var en som sprang den, men han sprang jag om igen 300 m längre fram, då gick han.

Efteråt var jag trött, glad och hade blåsor under fötterna:

Jag sprang inte med mina nya inlägg, det vågade jag inte (men det har jag gjort nu). Jag sprang i mina Nike. (Bilden ljuger lite, för jag bytte skor precis efteråt)

Det blir helt klart en anmälan nästa år igen och det är redan flera som har flaggat för att de vill hänga på. Det vore roligt för det blev lite ensamt vid start och mål när man inte hade någon att prata med. Jag får blogga ikapp lite de närmaste dagarna. Har varit i Funäsdalen och fjällvandrat och ligger efter lite nu.

Så här roligt hade vissa det:

Foten är helt bra nu föresten, det var den inte på Stadsloppet, då kände jag av den och fram tills i går. Har använt mina inlägg flitigt och gått i dem hela tiden även på fjällen, men mer om det senare!

Inflammation i nerv i foten ..

Jaha, kul … 🙁 Mitt i eländet måste jag säga att en sjukvårdsförsäkring är det bästa man kan ha! Tänkte vänta över helgen och ringa på måndag, men vid lunchtid i går kände jag att jag gick och haltade mer och mer så jag ringde då i stället. Sköterskan sa att tyvärr hade de inga tider på fredag em, (det hade jag ju inte räknat med precis), men jag kunde få komma idag, lördag, 10.15. Snacka om service!!

Och så får man komma till en specialist direkt, en ortoped på Sportsmed, som är van att behandla Frölundaspelare m.m. Så medan alla andra löparintresserade i Göteborg gjorde sig klara för Göteborgsvarvet så åkte jag till doktorn. Det tog honom 3 minuter att konstatera att det var en nerv i högerfoten som var inflammerad (kan en nerv blir det?). Ingen hälsporre i alla fall, det kändes ju skönt. Jag fick Naproxen och så skulle jag inte gå (och inte springa) på foten för mycket, gärna lite massage och varmt fotbad. Ett par veckor och sedan skulle det vara bra menade han, lät lite för bra för att vara sant, men vi får se…

Han undrade om jag gått i nya skor och det har jag. Köpte nya skor i New York och de har jag haft varje dag sedan dess. Det är väl lite det jag känt också att det gjort lite ont på dagen, inte när jag sprungit. Jag skulle använda mina gamla skor igen, vilket jag redan börjat göra i och för sig!

Så ingen löpning på ett tag, skit!! Nu skulle man börja öka lite inför Stadsloppet ju … Ok, i morgon får jag kolla om jag kan pumpa cykeln och ge mig ut på den i stället. Känns inte bra att riskera att tappa kondition.

Såg Göteborgsvarvet på TV, man blir lite sugen, men det är långt! Hade jag inte haft ont hade jag stuckit ut och sprungit bara för att jag fick tillfällig inspiration. Jag får nog testa några 1,5-milsetapper när foten blir bra igen och känna efter hur det känns, skulle vara kul att anmäla sig nästa år!

Just det, jag hade ju börjat få ont i höfterna igen och börjat ta Voltaren, en om dagen. Nu är det helt borta. Så fort jag börjar ta Voltaren försvinner den smärtan helt, det är ju bra i alla fall.

Härskogen 5+5

I söndags blev det Härskogen. Sprang första varvet på 5:an, hela varvet. Ganska tungt på slutet måste jag säga. Har börjat titta mer på klockan vilken tid man tar sig runt på och det är inte bra, blir lätt att man höjer tempot lite för mycket bara för att komma runt på en bra tid i stället för att låta pulsen styra så att man inte drar på sig mjölksyra. Men, kom runt på 30 minuter och med tanke på att det är ett kuperat motionsspår så tycker jag det är bra.

Sen gick jag ett varv till och kunde hålla pulsen i zon 2 i princip hela tiden, dvs. mellan 125-140 ungefär. Det blir bra träning det. Hade jag bara gått hade jag aldrig fått upp pulsen så högt så att springa först och gå efteråt måste vara en bra kombo känns det som.

1200 kalorier, snäppet mindre än om jag sprungit hela milen, man jag tror man vinner på att variera träningen.

Haft lite ont i ryggen/höfterna igen, tagit voltaren i två dagar och det känns redan bättre.

Kilene 5 km i söndags

Som jag skrev tidigare är det lite svårt att få till tillfällen att springa just nu, men i söndags kom jag ut och sprang 5:an i Kilene i alla fall. Det gick bra måste jag säga. Det var väldigt mjuk, dom hade lagt på ännu mera spån på vissa ställen så det var lite som att springa i skumgummi.

För första gången lyckades jag springa ifrån min fru (tänkte dra ett tort skämt där, men jag avstår …). Om det var för att jag har fått bättre kondition eller att hon hade problem med andningen, mycket pollen troligen, eller en kombination kanske.

Ett litet träninstips föresten till er som brukar ta tid. Det kan ju vara lite knäckande om man springer långsammare än man brukar (nu brukar jag inte ta tid, men jag ser ju ändå tiden eftersom pulsklockan alltid är på så ..): starta klockan lite tidigare någon minut eller så, dels får man ju svårt att jämföra tider och dels (om man är tidsfascist) får man fullt upp med att försöka räkna ut vilken tid man egentligen har vid olika km-markeringar och har man mycket annat att tänka på brukar det ju gå lättare att springa!

Idag skall jag ut och springa en vandringsled i Partille som jag aldrig testat, skall bli spännande! Börjat känna av lite ont i ryggen/höfterna igen (har inte styrketränat på en månad) får hoppas att jag kan bli av med det snart.