Att springa på vandringsleder är kul. Man har fullt upp med att kolla hur man sätter fötterna så man tänker inte så mycket på att det är jobbigt. Ibland måste man gå för att det är för halt, eller fullt med vatten eller för brant o. dyl. I går var det ganska torrt som tur var, lyckades klara mig utan att bli blöt om fötterna. Kom på mig själv med att springa uppför en brant bara för att jag inte ville gå, korkat, så jag gick i stället… Pulsen sjunker ju inte så det blir bra träning ändå.

Hade bestämt mig innan för att köra ganska lågintensivt så att springa uppför långa backar låg ju inte i linje med det direkt. Låg runt 160 (vilket egentligen är över zon 3, men jag tror inte att mina zoner i pulsklockan stämmer så bra med mig) i puls vilket jag tycker är ganska behagligt. Fick en känsla av att jag kunde springa hur långt som helst, härligt!!

Det är fin natur i ”Paradiset”, jo det heter faktiskt så, denna del av Partille. Fick tipset på leden från Annelie Pompes bok ”Vandring kring Göteborg”, den kan jag rekommendera.

Tyvärr stämde inte kartan i boken med den skyltade leden så jag kom inte runt på det sättet som jag tänkt mig. Kom tillbaka till bilen i stället på Gavelåsvägen. Lyckades dock hitta en till grön/vit markering som jag fortsatte på och kom runt som Annelie beskriver i boken. Lyckades tappa bort stigen i skogen också så jag irrade runt lite, men det är ju lite av tjusningen. Totalt med extrasträckor uppskattar jag min löpning till drygt en mil. Själva leden är 7,5 km, men den går från punkt A till B så man får springa asfalt för att få ihop det till en slinga. En hel del backar blir det …

Just det, gjorde slut på drygt 1300 kalorier, bra … Får se detta som startskottet för Stadsloppet i Karlstad, snart bara en månad kvar!