Två dagar till GBG-varvet – förkyld …

Då var det snart dags igen då! Varvet för tredje året i rad. De två förra åren har jag ju tvingas gå bitvis eftersom jag fått så ont, ett år ljumskarna och ett år höfterna.

Planen i år är att springa med en puls som aldrig överstiger 165, helst inte 160 för att se om det hjälper.

I går började jag känna mig riktigt förkyld. Kände att antingen blir det nog rejält, feber, ont i leder eller så kanske det vänder och försvinner. Hur som helt stack jag upp till Skatås och sprang 8:an. Ville få ett sista pass innan varvet. Försökte springa med ganska högt tempo, kom runt på 47,43, ok, men inte superbra. Det konstiga var att det finns ett värde som heter PTE i pulsklocka, jag fick 4.8, något form av index för belastning tror jag det är. Brukar ligga på 3.8 och 4.0 så det var nog ett bra pass i alla fall. När jag kom hem åt jag och sen tog jag en stadig whisky, träning och whisky brukar hjälpa mot förkylning – alvarigt alltså! Och nu på morgon känner jag mig faktiskt lite bättre.

Nu håller vi tummarna för bra väder på lördag, då syns vi väl?

Första rundan 2015 – 6 km asfalt

Ja, det har inte varit lätt att få in en runda detta året. Först bortrest och sedan en hel del privata saker att pyssla med och sedan ett riktigt skitväder om man väl har haft tid att sticka ut.

Hur som helst kom jag ut nu i alla fall. Direkt från dörren på kvällen idag blev det. Sprang 6 km. Hade inget lust att vänta på att GPS-en skulle kicka igång så jag fick inga exakta farter i början och tur var väl det kanske. Noterade en topp-puls på 184 i alla fall så man fick blåst ur ådrorna lite åtminstone.

Gjorde lite mer ont än vanligt i ländryggen och låren, lite nybörjar-ont kan man nog säga. Nu siktar vi på mer regelbundenhet, som jag skrev i inlägget ”tråkigt att springa” bara man kommer tillbaka till rutinen igen så är det ingen fara och det går fort nu, snart är det Göteborgsvarvet igen och detta året måste jag få mer längd i kroppen så att jag inte får ont, och dessutom har jag ju några bekanta att spöa i Stadsloppet i Karlstad också (you wish). Det får vi fira med ett glas vin tror jag!

Vikt och vin!

Har haft lite för mycket jul nu! Gick upp fyra kilo så man är nog bra nära en toppnotering, om det inte är det. Blir lätt ett glas vin, eller två, på kvällen. Får försöka dra ner på det och komma ut igen.

Har inte sprungit något under julen, åkt lite skidor i Funäsdalen, men inte mycket det heller. Senaste notering enligt min Suunto klocka är sedan den 17:e december i Skatås, så kommer man bara ut snart igen så skall det inte vara någon fara.

Kommer ihåg förra hösten när jag inte sprang på fyra månader pga hälsenan, då var det lite jobbigare att komma igång. Känner fortfarande av hälsenan, men jag kan springa utan problem. Gör fortfarande mina tåhävningar då och då.

Ett litet Suunto tips till er som ibland tycker att det tar tid för den att hitta GPS:en. Det gör det ibland, men starta träningen redan i bilen, en bra stund innan ni faktiskt skall ut och springa. Det är bra om klockan får röra sig mycket innan och den har ju gott om batteri. Sen när ni skall springa så startar ni tiden bara!

Börjar bli dags att anmäla sig till Stadsloppet i Karlstad igen. I år ser det ut som att jag får med mig en hel del folk, i bästa fall fem st, i sämsta fall en, vi får se om det är löst snack från det andra eller om de verkligen ställer upp. Skall i alla fall anmäla mig själv och en till i dagarna.

Stadsloppet i Karlstad m.m.

Ja, det har inte blivit så mycket bloggande det senaste. Har varit lite mycket att göra på jobbet bl.a. Men i alla fall, Stadsloppet i Karlstad är avklarat. En liten besvikelse det också.

Jag kände att denna gången när jag hade GPS-klocka skulle jag kunna ha bra koll på min fart och inte tappa p.g.a. att jag inte visste hur fort jag sprang. Gick riktigt bra i början hade ett tempo på under 5.5 min/km, ibland nere på 5.2. Kändes inte tungt, riktigt bra.

Ute på Orrholmen efter 5 km blåste det lite motvind, tog första 5 på 28 min ca, men där började det sacka lite. Hade helt enkelt inte konditionen att springa fortare på slutet. Kom i mål på dryga timman och 40 sekunder. Hmm, två minuter långsammare än förra året. Inte nöjd, men hösten var ju helt kass så det har väl gett utslag. Två förkylningar under våren och dessutom en hälsena som inte blir helt bra så att jag inte vågat springa backar.

Men skam den som ger sig. Nu får vi köra lite längre och lugnare under sommaren så testar vi midnattsloppet i augusti.

Sprang Skatås 8:an idag, makligt tempo, men nu känner jag av hälsenan en hel del. Hade en hel del problem med att främre delen av fötterna domnade också.

Just det, ang. Suunto Ambit 2, ibland händer det att den inte hittar satelliterna. Står och hoppar mellan 9%, 15%, 8% och kan hålla på så hur länge som helst, skitirriterande. Provade att backa ur och starta träningen på nytt, 2 sekunder sen var satelliterna hittade, ett litet tips om ni har samma problem!

Kilene och Lerum-Partille

Nu har man kommit upp lite i längd på löpningen! I söndags sprang jag Kilene, milen igen. Kände av andningen, ansträngningsastma. Hade egentligen tänkt ta Bricanyl innan, men glömde av det. Gick väl ganska ok ändå, men det tog 7 km innan andningen kändes ok. Sprang runt på 1.02, putsade min tid från sist med 30 sekunder och det var nog mest för att jag kände till tiden och ville springa fortare, man är ju sån :-)

I går sprang jag från jobbet i Partille och hem, till Lerum. 1,3 mil är det enligt GPS:en. Tog 1.30 ganska exakt. Inte så fort, men poängen är att vänja kroppen vid sträckan inte att träna kondition. Känns nästan lite nervöst att springa så långt. Av någon anledning får man för sig att så fort man springer över 1 mil skall det hända något, som att kroppen inte skall orka med och att man skall få ont och behöva gå, men inget hände! Eller, ont fick jag, i fötterna och det stör mig grymt mycket för det har jag inte haft problem med förut (jo, lite). I högra foten får jag ont under trampdynan, hålfoten, gör bara riktigt ont, inte det minsta trevligt och den vänstra foten somnar/domnar bort. Försöker få bort det genom att knipa med tårna och ändra löpsteget och farten och lite allt möjligt, men det funkar sådär.

Hälsenan spökade också, var lite orolig för jag började känna av den efter 4 km ca och sen höll det i sig hela vägen. Stretchade excentriskt när jag kom fram och väntade med spänning tills jag vaknade i morse, det är då domen kommer, gör det ont när man kliver ur sängen är det kört, men det gjorde det som tur var inte, puh …

Sprang utan inlägg i skorna, men med mina gamla Nike structure skor, de har ju mycket bättre pronationsstöd än mina Adidas Boost som är neutrala. Kommer nog inte att springa så långt i dom igen, nästa test blir med mina Adidas utan inlägg.

Jag börjar fundera på om jag skall försöka göra ett par egna inlägg som är mer för löpning, mina gjutna inlägg är lite väl extrema för löpning tror jag. Kanske ta ett par inlägg och köpa någon kudde och klistra på, nått får jag göra i alla fall.

Måste återigen berömma min Suunto Ambit 2 klocka. Så himla bra, och så skönt att kunna se vilken fart man håller. Nu bär det iväg på semester till Finland en vecka. Har packat ner löpargrejerna (är egentligen ingen sån fanatiker som packar grejerna på semester) eftersom det är Göteborgsvarvet om prick en månad och en dag. Målet i år får blir först och främst att slå förra årets resultat, men även att springa under 2.30, mer än så vill jag inte hoppas, det får bli bonus i så fall!

Härskogen 5 och läkarsamtal

Sprang Härskogen 5:an i går. Gick lite bättre än senast, putsade tiden med 1 minut så nu var jag nere på 32 blankt. Fortfarande ingen raketfart precis, men det går åt rätt håll, börjar kännas bättre och bättre tycker jag. Pyttekänningar i hälsenan, men även här känns det bättre och bättre.

Läkaren ringde upp i går också. Hade tittat på MR-bilderna av fötterna. Han kunde se lite irritation under trampdynorna vid lilltå och stortå och det stämmer ganska väl med mina symptom, att det sticker och domnar och kan göra lite ont där. Men, som han uttryckte sig, det finns ingen quickfix på detta, bara att använda inläggen i skorna regelbundet så bör det bli bättre på sikt. Jag tycker nog att det känns bättre också, använder mina inlägg hela dagarna, men springer inte med dom varje gång.

Har inte skrivit om min Suunto Ambit 2 på ett tag nu, men nu har jag verkligen fått testa den ordentligt och jag tycker nog absolut att den är strået vassar än min Polarklocka (såklart den har ju GPS så det går inte att jämför rätt av). Känns mer gedigen, hittar pulsband och GPS hur fort som helst och har aldrig strulat det minsta. Använder den som vardagsklocka hela tiden utan problem. Kan definitivt rekommendera den!

Första rundan med dubbskor

Då var det dags för årets första runda med dubbskor. Sprang hemifrån och det blev inte så långt, 4 km bara. Det var väl bra att använda dubbskorna, men snön var väldigt mjölig så fästet var inget vidare. Kändes ganska tydligt i smalbenen, de blev blytunga, man använder väl musklerna på ett helt annat sätt när man inte får fäste ordentligt. Är nog bra träning det också, men jobbigt för benen.

Börjar känna lite domningar i höger fot bakom tårna, känns lite konstigt. Inte när jag springer utan när som helst på dagen. Får hoppas att det är något tillfälligt övergående. Hälsenan börjar dock bli bra (är det inte det ena så är det det andra), nästan helt ok nu.

Måst berömma Ambit2 klockan igen, GPS:en startade på 3 sekunder i dag, otroligt snabb!

Några löprundor och mer om Ambit2

Så, då har man kommit igång lite med löpningen igen. Har varit lite dålig att blogga om det här på löparbloggen, men det kommer mer!

Är riktigt nöjd med min nya Suunto Ambit2 måste jag säga. Har nu testat den 5 ggr sammanlagt och den funkar klockrent. GPS:en får kontakt blixtsnabbt bara man rör sig lite. Brukar räcka med att starta den i dörren så har den kontakt innan man hunnit ut på gatan.

Suuntos hemsida Movescount.com tycker jag också om, det enda negativa om man nu skall ta upp något är att det tar lite tid att ladda upp informationen, några minuter. Med polarklockan gick det fortare.Om det är mörkt när man springer kan man välja att ha belysningen i klockan tänd hela tiden, kanske inte att rekommendera om man springer långt, men funkar för intervaller. Lätt att komma åt varvknappen av misstag bara och skapa ett nytt varv.

Har sprungit lite olika längder från 3 km till 6,5 km. Känner av ansträngningsastman ganska tydligt, lite störande, förtar njutningen av att springa. Det är ju kallt och jag borde nog ta brikanyl innan, men förra vintern behövdde jag det inte så jag vet inte.

Känner fortfarande av hälsenan, men inte när jag springer och det blir inte värre efter jag har sprungit heller. Varje morgon måste jag göra mina tåhävningsövningar dock annars gör det lite ont.

Har sprungit ungefär två ggr per vecka och gått ner 2 kilo sedan 7:e januari. Börjar så sakta komma tillbaka igen. Är grymt sugen på att få springa i varmare väder, just nu känns kylan himla tråkig.

Suunto Ambit2 HR – första testet

Ja, mitt första test av nya leksaken, Suunto Ambit2 HR, gjorde jag i går. Tänkte bara skriva en liten rapport av vad jag kom fram till.

Började att koppla ihop den med pulsbandet, inga problem. Smart att pulsbandet är en del av ”strömbrytaren” till själva pulssändaren, ingen risk att den drar batteri när man inte har det på sig. Gick ut och startade ett träningspass, också smart att man väljer vad man skall träna (det gjorde man inte på Polar), så nu valde jag löpning och startade GPS:en. Det tog någon minut för den att få kontakt, får undersöka om det finns något knep för att få det gå snabbare.

När GPS:en var igång började jag springa. Allt funkade perfekt, pulsen, hastigheten, medelpuls och lite all möjlig information. Bläddrade i visningsmenyn medan jag sprang, texten syntes bra (nästan all text i alla fall, återkommer till det :-) ), bättre än i min Polar där det faktiskt är ganska dålig kontrast och kan vara svårt att se i bland.

Kunde konstatera att jag sprang i maklig takt, 6-7 km/h. Hmm, inte fort, men som sagt hade inte sprungit på ett tag så konditionen var väl kass. Bestämde mig för att öka och se hur den reagerade, konstigt, farten sjönk när jag sprang fortare, kan vara en eftersläpning om inte GPS:en uppdateras så ofta …

När jag kom i mål stoppade jag tiden och såg att toppfarten varit 12.9 km/h, ännu märkligare … Ok, efter lite knappande insåg jag att det jag trott varit min fart var min kilometertid, alltså minuter/km inte km/h och just själva enheten stod med väldigt liten text och det såg jag inte i farten :-) Dagens glada överraskning alltså, konditionen var inte helt körd i botten.

Så över till den roliga biten, tanka upp informationen på internet och kolla på Suuntos hemsida, www.movescount.com, (dom kallar ett träningspass för ett ”move”). Så här ser det ut:

Man får en himla massa information och dessutom grafer med puls, höjdskillnad, fart, you name it. Dessutom kan du dra på kartan och se exakt var i grafen du var då, hur coolt som helst.

Summa summarum, väldigt nöjd med det lilla jag testat hittills. Det jag först och främst var på jakt efter var att kunna se min fart, och nu vet jag ju hur det funkar :-) . Ser fram emot nästa träningspass.

Kan väl passa på att nämna att jag använder klockan som vardagsklocka också, funkar alldeles utmärkt, är uppladdningsbar vilket jag tycker är bra, man behöver inte bry sig så mycket då om man använder belysningen, bara att ladda. Fast man behöver inte ladda den så ofta, har inte gjort det än och jag satte på den på julafton ..

Hälsenan kändes bra idag, så detta skall nog gå bra nu hoppas jag. Återkommer inom någon dag med rapport om mina första upplevelser av skate på längdåkningsskidor också, det var kul!

Sprungit 4 km!!

Ja, det är ju kanske inte så märkvärdigt, men eftersom jag varit skadad sedan september är det stort. Kände lite i hälsenan, men inte mycket. Nu får vi bara hoppas att det inte blir värre efter någon dag!

Fick inviga min nya julklapp också Suunto Ambit 2 HR! Mycket nöjd måste jag säga, kommer skriva mer om den senare när jag testat den ordentligt, men för en prylnörd så går det knappt att hitta bättre!

Nu håller vi tummarna att hälsenan inte börjar spöka igen!! Hörs snart!

Uppdatering: Fyller på här lite en dag efteråt. En sak jag inte nämnt tidigare är att min ansträngningsastma verkar ha blivit lite värre. Märkte det även när vi var i Funäsdalen över jul/nyår. Fick ta Bricanyl för att kunna andas ordentligt när jag ansträngde mig. Nu tog jag Symbicort innan jag sprang och det funkade någorlunda, kände av det lite grand ändå.

Hade även ont i ländryggen, typiskt ”otränadsymptom”, kommer ihåg att jag hade det i början, men det var ett tag sedan, bör väl bli bättre om några gånger.

Sprang i mina Nike Structure skor denna gång. Får för mig att det är bättre att springa i dom när hälsenan inte är 100 eftersom de ger mer stöd och jag förhoppningsvis springer lite mindre svajigt i dom. Så nu fick jag nog skrivit ner allt som kan vara bra att komma ihåg!