Efter batteribytet i Polar FT 80

Märkte att mitt träningsprogram försvann efter att jag bytt batteri i pulsklockan. All träningsdata fanns kvar, men själva programmet som säger hur mycket man skall träna försvann. Inte för att det gjorde något, det höll ju bara på att tjata om ”Incomplete training week” hela tiden. Nu kanske det försvinner om jag startar om ett nytt program.

Det konstiga är att min fru har en FT 60 klocka och när hon bytte batteri i den så fanns programmet kvar, skumt …

Om ni funderar på att köpa en FT 80 eller FT 60 så är den största skillnaden att FT 60 inte kan hålla en pulskurva lagrad. Man kan alltså inte se efteråt på webben exakt hur pulsen har varierat utan bara få en sammanfattning över det olika zonerna och maxpuls. Sen har FT 80 något styrketräningsprogram, jag har försökt använda det, men det tyckte jag inte var bra alls.

Prästtjärn utan dubbskor

Tog en runda kring Prästtjärn efter jobbet, denna gång utan dubbskor. Känns bra att all snö har försvunnit, dock var det lite slaskigt.

För första gången sprang jag med musik. Har inte tyckt om att göra det tidigare, har velat höra andningen, men nu när man har pulsklocka kan man ju kolla på den i stället. Enda nackdelen är väl att man inte tänker lika mycket, annars brukar jag tänka på vad jag skall skriva på bloggen och sånt (och sen glömmer man ändå av hälften tills man kommer hem) nu blev det mer att man lyssnade på musiken. Men variation är ju aldrig fel, så det blir nog fler rundor med musik.

Sprang nästan hela. Fick ont i njuren, kändes det som, så jag gick en bit, och blev omsprungen av en kvinna med hund, men sen gick det över så jag kunde fortsätta igen. När jag kom ”i mål” gjorde jag några backlöpningar uppför mördarbacken vid panncentralen, de var väl halvsmart, tog kanske i lite väl mycket och kände att hjärtat inte räckte till riktigt, undrar om det är nyttigt … Fast det är väldigt skönt när man känner att kroppen inte sätter begränsningen utan att det är konditionen som gör det, då har man kommit en bit på väg!

Har tagit Voltaren nu i sex dagar och all smärta jag kände i höfterna är i princip borta. Ganska otroligt. Undrar bara vad som händer när jag slutar äta Voltaren, kommer det tillbaka då tro?

Hittade denna bloggartikeln om kost idag, den kändes sund. Bra att veta om man funderar på att springa något lopp och tankarna går mer och mer åt det hållet.
http://www.marathon.se/inspiration/hur-%C3%A4ter-man-f%C3%B6r-att-prestera

Föreläsning med Kari Martens

Ja, vad skall man säga. Lite halvgalen. Ok, men kanske inte så inspirerande som man hade hoppats. Det framgick inte riktigt om han jobbar fortfarande eller om han har sin träning som ett heltidsjobb (jag gissar att han har det). Men jag fick bekräftat att jag gör någotlunda rätt i alla fall. D.v.s. ta det lugnt och höj tempot gradvis. Börja med att gå … Ja, vad är det jag ha tjatat om …

Nu, i och för sig, när man hållit på ett tag och vill springa mer, blir det svårare och svårare att gå, det känns som ett steg bakåt och det är lite farligt.

Har faktiskt fått en en egen tanke om att springa marathon någon gång (fick denna tanke innan föreläsningen skall jag väll tillägga), helst New York Marathon, det finns en viss klang över det tycker jag. Skall i alla fall till New York nu i april så det får bli några löprundor i centralpark i alla fall, det känns rätt när man är där! Det ser jag fram emot …

Kari Martens på onsdag

På onsdag skall jag på föreläsning och lyssna på Kari Martens, Mr Ironman. Det skall bli lite spännande. Från 106 kg och helt otränad nybörjare till en person som klarar inte bara en Ironman, utan 10?! Jag får väl tillägga att håller man på så är det lite (mycket) fanatiskt, egentligen inget att se upp till, men man kan åtminstonde ha det som ett bevis för att det går, bara viljan finns. Sen hörde jag att han sa något som jag tyckte lät bra: ”Spring så sakta du kan”. Skall man springa långt skall man springa sakta, logiskt

Ni hittar Karis blogg här!

Tillbaks igen …

Då var man tillbaka igen efter en vecka i Funäsdalen. Har varit riktigt roligt, åkt utför, offpist, skoter och lite längd. Blev inte så mycket längd eftersom barnen var med och dom vill verkligen inte åka längdskidor, där är det bara utför som gäller och då vill dom ha mig med!

Hemma igen så sprang jag i torsdags i Härskogen, isigt värre. Dubbarna biter inte riktigt när det är hårt packad snö som smält, frusit och blivit is. Klart att det är bättre än att springa med vanliga skor, det hade inte gått, men man får ta det väldigt försiktigt. I går var jag ute och gick med min fru. Vi hade Bungystavar båda två, jag köpte såna för någon månad sedan. Man höjer pulsen 10-20 slag extra om trycker ordentligt när man går.

I dag blev det Gråbo och elljusspåret där. Det är ju bara 2,5, men det blev tre varv. Första sprang jag hela, andra sprang jag intervall och tredje gick jag i högt tempo. Lyckades bränna 975 kalorier, ganska bra. Det var lite tungt, men det var kanske dagsformen. Har tagit Voltaren i två dagar nu för höfterna och det känns redan bättre. Bara en tablett om dagen, vi får se om några dagar

Ett år utan ont i knäna

Det händer mig nästan alltid – Jag får ont i knäna när jag börjar springa (och på 100 andra ställen i kroppen med ..). Nu har jag dock kunnat springa i snart ett år utan att få ont. Vad är skillnaden? Ja, ni kan gå in och läsa mer på bloggen under rubriken ”Så började det”, tricket är att inte starta för hårt helt enkelt. Nu, efter snart ett år springer jag hela sträckor. Jag går fortfarande en del, men springer mer och mer. Om ni känner det minsta ont i knän eller benhinnor så ta det lugnt, tids nog kommer ni kunna springa, men låt det ta den tid som krävs. Vissa kan springa direkt, vissa behöver ett år eller kanske två för att bygga upp kroppen för att klara påfrestningarna.

Dessutom är det mycket lättare att bibehålla sitt sug om man inte springer och tar ut sig som en tokig varje gång!

Sen kan det vara ganska smart att föra en dagbok också, själv skriver jag den här bloggen (fast det är bara jag som läser den än), men jag kan gå tillbaks och kolla och jämföra, det är motiverande.

Byta batteri i Polar FT 80 pulsklocka

Polarklockan är gjord så att det skall vara lätt för användaren själv att byta batteri. Batteriet som man skall ha är ett CR 2025 (samma som sitter i pulsbandet). Man öppnar helt enkelt klockan på baksidan med ett mynt. En enkrona funkar, men är egentligen inte optimal eftersom den har ganska runda kanter. Det blir lättare att slinta och på sikt göra skåran i klockan utsliten. Se till att ha ett nytt batteri på plats innan du öppnar klockan. När du gör det tappar den viss information som datum, tid etc. Dock så finns all träningsinformation kvar, det är bra!
Byta batteri

Lägg nu på minnet vilken sida av batteriet som sitter uppåt. Se också till att ha bra belysning när du byter (ta på dig din löparlampa om du har en), ta sedan en liten platt skruvmejsel och sätt ner den mitt emot det lilla metallstiftet som ligger över batteriet. Det finns ett litet fack där mejseln passar. Bänd försiktigt upp batteriet. Stoppa ner det nya, först under metallstiftet och tryck sedan ner det så att det klickar i. Skruva tillbaka boetten. Ställ in tid och datum – klart!

 

Pannlampa och dubbskor

Tänk vad synd det är om de som bor i San Francisco t.ex. som aldrig får testa på det här med att springa i snö och kolmörker. Behöva springa hela dagarna i stekande sol och svettas, inte kul 🙂 Tacka vet jag pannlampa och dubbskor, det är grejer det!
Joggingtur

Man börjar bli van att springa i mörker nu, tur att man inte är mörkrädd. Har en känsla av att det är betydligt färre tjejer som skulle ge sig ut på en obelyst stig i mörkret på detta sätt. Inte för att det är många killar heller, man möter ju ingen precis! Tog 5:an runt Prästtjärn igen. Pulsklockan la av igen (men i skrivande stund har jag faktiskt bytt batteri så nästa gång skall den nog funka) så då kunde jag ju lika gärna springa hela sträckan, men det var lite tungt måste jag säga. Benen kändes väldigt tunga så jag gick en del.

Undrar varför det är så, att vissa dagar känns det så himla tungt? Kanske beror på vad man ätit eller om man håller på att bli förkyld eller något. Hade kanske inte ätit så mycket kolhydrater idag och det blev ett väldigt glapp mellan lunch och när jag sprang och inga mellanmål där emellan, kanske var det därför.

Nu bär det iväg till fjällen en vecka och utförsåkning så det blir nog inga inlägg i bloggen på någon dryg vecka!

5 i Härskogen

Dags för Härskogen, 5:an igen. Kan inte påstå att det är många som springer där nu. Jag är nog faktiskt ensam. Dom man möter går. Och det är inte helt enkelt att springa i snön. Det är inte helt platt, utan håligt av alla fotspår. Det är vingligt att springa och betydligt jobbigare, men det är säkert bra träning så länge man inte stukar foten. Det var -7 idag och kändes riktigt varmt!

Jag har bara ett lager på benen, men tre på kroppen. Tajt lager-1 tröja med långa ärmar. Lager-2 tröja med långa ärmar och en vindjacka utanpå. Mössa och löparvantar. Funkar bra, lite kallt om man bara skall gå, men idag sprang jag hela.

Tror jag listat ut varför pulsklockan inte ger värden ibland (den krånglade idag igen så det fanns ingen poäng med att försöka hålla sig i någon speciell zon). Tror batteriet börjar ta slut helt enkelt. Märkte att om jag höll upp handen närmare pulsbandet så fick jag värden. Får byta batteri och kolla. Tränade på att inte gå efter uppförsbackar i stället (öh, hur lät det då?) Jag sprang fortrare än jag brukar uppför backarna och sedan joggade jag för att få bort mjölksyran. Hittar man en bra form för detta är det lättare på sikt inbillar jag mig …

Tänkte lite på Stadsloppet i Karlstad som jag nu skickat in anmälan till. Jag satte en uppskattad löptid på 55 minuter. Egentligen tror jag nog att det blir lite längre, kanske över timmen, men många sätter nog får låga tider så man vill ju inte hamna för långt bak heller. Skall bli intressant att se hur det är att springa ett lopp på plan mark och med en massa annat folk runt omkring. Det är ju ”bara” en mil så det känns överkomligt. Målsättningen får väl bli att inte komma sist. Är väl en bra målsättning för en som är nybörjare på tävlingar. Borde kanske gå ner några kilo innan loppet. Vi får se hur det blir med det, men att springa omkring med 6-7 kilo för mycket är ju ingen större vits med. Har sett en del andra löparbloggar där det skrivs om löpning som viktminskning, men tro mig, det är ingen genväg. Man får springa MYCKET om man skall minska i vikt. Är man dessutom överviktig och inte van att springa blir det jobbigt. Börja med maten i stället, det funkar garanterat! Sen kan man börja gå, gärna längre promenader på över en timme och sen kan man börja springa! Babysteps som det heter på engelska, ett bra uttryck, successivt eller små steg i taget låter bara byråkratiskt …

Dåligt med bloggar för nybörjare

Nu har jag googlat runt en del och letat efter löparbloggar för nybörjare, de som verkligen aldrig har sprungit, och det kan jag säga att det finns inte många. Googlar man på ”löparblogg” och ”nybörjare” kommer min blogg på första sida, ganska otroligt med tanke på att jag började skriva i december (2011).

De allra flesta löparbloggar handlar om mer eller mindre elittränade personer, som tränar inför något maraton eller någon annan tävling. Och så finns det drösvis med bloggar med folk som bara vill visa upp sig och skryta, och det är väl bra att de får chansen till det om de har det behovet, men det intresserar inte mig i alla fall.

Det vore roligt om någon hittade in till min blogg. Lite kommentarer, synpunkter och frågor hade piggat upp, men man får ge det lite tid. Jag har helt medvetet inte gjort någon som helst reklam för bloggen, varken på blogglistor eller Facebook. Hittar någon hit så lär enda sättet vara med hjälp av Google. Detta är ett litet experiment för att se om det går och hur lång tid det tar, men det är en annan historia…

Hur som helst, jag kommer att fortsätta leta efter bra löparbloggar och hittar jag någon så länkar jag till den, men just nu känns det lite tunt för de som verkligen är nybörjare och knappt orkar springa, som jag!

Ni hittar mina länkar till intressanta löparbloggar på den här sidan!