Härskogen 5+1

Dags för Härskogen igen. Tog 5:an och sprang hela, det är nog första gången på år – Härligt!! Vände sedan och gick åt andra hållet och genade från bastun uppför den branta backen till parkeringen. Gjorde en rejäl rusch uppför backen och fick upp pulsen till 187 som mest. Sprang i dubbskorna, dumt att chansa när det är fruset och lite snö. Det är bra att ta ett litet gångpass på slutet om man springer i början, då bränner man mer kalorier och kommer ner i en lägre pulszon.

Nu är det dags att åka upp till Värmland så nästa gång blir det nog Kilenegården. Det skall bli intressant. Spåren där är lite snällare, både vad gäller lutning och underlag. Bark hela vägen runt, det är man inte bortskämd med.

Just det, pulsklockan var sur i morse igen ”Incomplete traingweek” och ”Time for a recovery week” igen, har fastnat i vinkelvolten här känns det som!

Att springa med pulsklocka

Jag antar att de flesta som springer lite mer än som motionär använder pulsklocka. Jag använder det för att jag tycker det är kul, det tillför något extra. Som jag skrev i början på bloggen så tycker jag att det är ganska tråkigt att springa, har man en pulsklocka så kan man i alla fall kolla pulsen, vilken zon man ligger i och när man kommer i mål hur många kalorier man har förbrukat. Jag skall inte säga att jag springer för att gå ner i vikt, men om man kan undvika att gå upp så är det gott nog. Viktnedgång är ett annat kärt ämne som vi får återkomma till senare.

Hur som helst, pulsen indelas i tre Zoner: 1, 2 och 3. I 1:an bränner man fett (sägs det). I 2:an förbättrar man sin form och i 3:an sin maxprestation. Om man är otränad är det väldigt lätt att åka upp i zon 3 eller över. Så här såg min pulskurva ut idag när jag sprang på Skatås: (Klicka på bilden så blir den större)


Pulsklockan tycker för tillfället att jag skall träna mycket i Zon 2, dvs det gröna området. Det är det absolut svåraste. Om man går snabbt så når man inte upp, om man börjar springa så åker man över ganska snabbt (i alla fall jag). Därför får man tvinga sig själv att gå en del, hålla koll på klockan, och börja springa, gå osv.

När man har tränat färdigt kan man sedan koppla klockan till datorn (om man har det tillbehöret) och tanka upp informationen på Polars Website. Där samlas all information och man får en träningsdagbok. Sen kan man se över året hur man har tränat osv. Jag återkommer med mer bilder hur det se ut vid ett senare tillfälle!

Skatås 8:an

Det var ett tag sedan jag sprang Skatås sist. Ett par månader skulle jag tro. Vet inte vad jag tycker egentligen, ganska mycket långa raksträckor, kunde varit mer kuperat. Känns bra för dom som åker rullskidor (fast det gör ju inte jag än). Sprang större delen, men gick på vissa ställen. Min fru har fått ont i höften och kan inte springa så långa sträckor. Passar mig bra också för då kan man få ner pulsen lite så att pulsklockan blir nöjd (fast det blir det inte ändå, Time for a recovery week, ett jädra gnällande ..). Annars är min fru den av oss som har bäst kondition, hon tränar en massa annat också. Hon har också en pulsklocka och hon ligger nästan hela tiden på 20 under mig i puls. Har jag 165 så har hon 145, helt otroligt. Jag har har alltså 20+ på PCW-indexskalan (Pusle Compared to Wife). Måste vara ett bra mått på om konditionen blir bättre, å andra sidan kanske hennes också kan bli bättre, fast inte lika mycket.

I onsdags sprang jag Härskogen igen, 5:an, inte mycket att säga om, repris på söndagens inlägg. Tror att jag skall göra ett separat inlägg om pulskurvor och sånt, det är lite kul …

Härskogen 5:an

En liten söndagsrunda. Valde 5:an i Härskogen. Sprang första 2,5 km, gick sedan en km sprang utmed sjön, gick uppför näst sista backen och sprang sista backen.

Kan konstatera att jag springer mer och mer nu. I början var det springa, gå, springa, gå, men nu springer jag större delen. Tror faktiskt att jag börjar få bättre kondition, helt otroligt, det trodde jag aldrig!

Har ett litet problem med pulsklockan och programmet jag använder. Nu när jag börjat springa mer så åker jag upp i zon 3 hela tiden. Klockan tycker att jag skall ta en ”Recovery week” och har tyckt det i fyra veckor nu – tåkigt. Jag skall alltså inte ligga i zon 3 enligt klocka utan mest i zon 2 och en del i zon 1. Jag har dock ingen lust att bara gå/jogga, jag vill ju springa också … Kanske måste jag byta program i klockan …

Bloggen är publik …

Notis

Nu är bloggen publik så vem som helst kan snubbla in här! Om ni skulle gör det så skall jag väl nämna att den fortfarande är under uppbyggnad så det kommer att komma lite mer struktur och information vad det lider …

Alla kommentarer och inlägg uppskattas även om ni har andra erfarenheter. Alltid kul med olika erfarenheter och infallsvinklar …

Nya vinterskor med dubbar

Man skall inte ge sig själv några ursäkter att sluta springa. Om man dessutom kan shoppa någon pryl och samtidigt ta bort en ursäkt så måste ju det vara optimalt. Sagt och gjort, första snön har kommit och att ge sig ut och springa i vanliga löparskor är inte att rekommendera. Så iväg till Stadium och införskaffade ett par Asics med isdubbar (dom har säkert något coolt namn, men det kan jag inte).

Efter första rundan måste jag säga att jag är väldigt nöjd. Himla bra grepp, ingen risk att halka här inte. Det går tydligen att byta dubbar också om man, mot förmodan, skulle slita ut dom. Goretex skall det tydligen vara i dom också! 1495:- om någon undrar.

Det blev 5 km idag vid Riddarsten, först 2,5 km sprang vi hela vägen (springer med frugan). Sedan gick vi första halvan på andra 2,5:an, fick ner pulsen i zon 2 (mer om puls och zoner i kommande inlägg) och sedan sprang vi sista kilometern.

Att springa är tråkigt

Jag antar att många av er känt som jag: Att springa är tråkigt, man spelar hellre fotboll eller badminton eller innebandy för det är så himla tråkigt att springa, eller?

I alla fall tycker jag så! Eller har tyckt kanske jag skall säga, har jag ändrat mig? Ja, jag hoppas det i alla fall. Vad gör man för fel då? … Man har för höga mål, vill för mycket, så det vanligaste felet är nog att man knäcker sig direkt. Man får för sig (plötslig inspiration) att börja springa och så sätter man igång, springer 5 km och kommer i mål helt död. Kanske gör man det några gånger till, men sen spyr man bara på det och slutar. Typ så …

SÄTT INTE FÖR HÖGA MÅL! Sikta bara på att höja nivån, sakta men säkert. Är man helt otränad och inte orkar springa ett steg är ju detta en ganska tacksam uppgift …

Jag har alltid tyckt att; skall man springa så skall man springa hela sträckan, inte hålla på att gå som någon gammal panschis, det är lite förnedrande. Vad är skillnaden nu då?

Ja, jag skaffade en pulsklocka en Polar FT 80. Det var nog helt rätt för mig. Startade ett program för att förbättra konditionen och sen var det inte så svårt längre. Enligt klockan skall jag ta det lugnt … väldigt lugnt (kanske beror detta på att jag har så himla dålig grundkondition?). Jag är helt enkelt tvungen att gå en massa. Springer jag åker jag upp i puls direkt och då blir klockan inte nöjd och mitt program uppgraderas inte. Klockan köpte jag i våras (2011) och jag är fortfarande lika het på att använda den. Dessutom kan man ju tanka upp informationen på Polars website och kolla pulskurvor och annat skoj. För alla tekniknördar som har motivationsproblem säger jag bara – KÖP!!!

Här kommer mina bästa råd:

1. Se till att det blir kul! Gör vad som helst, köp nya skor varje månad, skaffa prylar, GPS:er, klockor, kläder, läs tidningar, gör vad som helst bara det blir så kul som möjligt!

2. Skaffa en rutin. Rutinen behöver inte vara varje tisdag eller varje söndag. Det kan vara en gång varje vecka och senare två gånger varje vecka, men HÅLL rutinen annars är det ingen rutin. Tar du semester eller blir sjuk, se till att komma tillbaka så fort som möjligt igen. Vinter är ingen ursäkt att inte springa …

3. Gör det lätt! Springa passar mig för jag behöver inte boka tid för ett pass, jag är kass på att boka tider och kass på att hålla tider. Springa kan man göra NÄR SOM HELST, den som säger något annat ljuger för sig själv…

4 Vänta på belöningen, den kommer, men det kan ta lite tid. Ge det 4 -5 månader i alla fall. Kondition kommer inte blixtsnabbt även om det står så i alla tidningar, men det är värt att vänta på: En härlig känsla!!

5. Sätt mätbara mål (eller andra mål, typ tävlingar) som gör att du kan märka att du förbättrar dig! När du uppnått ditt mål, sätt upp ett nytt, men kom ihåg dina gamla så att du inte glömmer av att du utvecklats!

6. Gör dig oberoende! Jag vet att många vill ha med sig en träningskompis och det är ju roligt ibland, MEN, skaffa också rutin på att träna själv! Gör dig oberoende av andra. Det är inte det minsta farligt att bege sig ut och springa en runda ensam. Gör man sig beroende av andra kommer man inte att lyckas. Jag har sett många exempel på det …

Lycka till!

Så började det …

Jag har ingen bra kondition, har aldrig haft, så detta är ett experiment för att se om jag kan få det. Kan jag kan alla, jag lovar! Kom tillbaka om några månader eller ett år och se hur det gick …

Målet är att kunna springa 1 mil kanske längre utan att vara helt slut och framför allt att kroppen skall hålla.

Förra sommaren tyckte jag att jag kommit igång lite. Hade sprungit några varv i elljusspåret, 2,5 eller 5 km. Framåt hösten började jag och min fru gå/springa lite längre sträckor ca 1 mil. Vi sprang uppför backarna och gick på plan mark, ganska bra träning inbillar jag mig. Pang, helt plötsligt fick jag ont i knät i en rusch uppför en backe. Menisken i höger knä hade spruckit visade det sig senare. Kul …

Var inte helt säker på hur det funkade att springa med opererad menisk, men som det verkar nu så funkar det … Visst man känner att det glappar lite i knät, men det gör inte ont.