Skatås milen – en j..vla massa backar!

Förra helgen sprang jag milen i Skatås! Jag hade ju sprungit den förut en gång, fast då sprang jag fel så jag hade ju inte sprungit hela. Nu sprang jag rätt och den delen jag missade innehöll en jävla massa backar!

Ganska bra träning egentligen, tyvärr började jag känna lite i hälsenan igen. Känns som att jag balanserar på en fin linje där minsta överansträngning gör att det känns mer och mer. Måste ändå säga att den var ganska rolig att springa. Fick lite feeling när jag blev omsprungen av ett par mer vältränade löpare uppför en backe och bestämde mig för att hänga på. Jag hängde på hela vägen och när vi kom upp svartnade det nästan, riktigt tungt.

Tiden var inget att skriva hem om, dryga timmen fast detta var från parkeringen.

Har även sprungit asfalt 6 km och Härskogen 5 igen. Inte mycket att orda om där heller, känns inte riktigt som att konditionen lyfter. Känns alltjämt lite tungt. Går och väntar på den rätta känslan, men den vill inte riktigt infinna sig och snart är det dags för Göteborgsvarvet …

Senast sprang jag med mina Adidas Boost skor med min inlägg i, det var första gången. Funkade bra inga konstigheter. Får testa att springa längre och se om det funkar lika bra!

Härskogen 5 och läkarsamtal

Sprang Härskogen 5:an i går. Gick lite bättre än senast, putsade tiden med 1 minut så nu var jag nere på 32 blankt. Fortfarande ingen raketfart precis, men det går åt rätt håll, börjar kännas bättre och bättre tycker jag. Pyttekänningar i hälsenan, men även här känns det bättre och bättre.

Läkaren ringde upp i går också. Hade tittat på MR-bilderna av fötterna. Han kunde se lite irritation under trampdynorna vid lilltå och stortå och det stämmer ganska väl med mina symptom, att det sticker och domnar och kan göra lite ont där. Men, som han uttryckte sig, det finns ingen quickfix på detta, bara att använda inläggen i skorna regelbundet så bör det bli bättre på sikt. Jag tycker nog att det känns bättre också, använder mina inlägg hela dagarna, men springer inte med dom varje gång.

Har inte skrivit om min Suunto Ambit 2 på ett tag nu, men nu har jag verkligen fått testa den ordentligt och jag tycker nog absolut att den är strået vassar än min Polarklocka (såklart den har ju GPS så det går inte att jämför rätt av). Känns mer gedigen, hittar pulsband och GPS hur fort som helst och har aldrig strulat det minsta. Använder den som vardagsklocka hela tiden utan problem. Kan definitivt rekommendera den!

Kilene 9,6 km

Det var ett tag sen senast! Måste säga att jag verkligen tycker om Kilenegården, speciellt 9,6:an (milen). Den är så krokig så man lär sig den aldrig riktigt vilket gör att det inte blir långtråkigt. Mycket ny flis (som vanligt på Kilene). Med andra ord mjuk och lite tungt.

Sprang och tyckte det var lite jobbigt. Kollade pulsen 160-170, för att var mig så har jag upp till 180 så där hade jag ju marginal. Benen kändes också fräscha, inte tunga och gjorde inte ont. Varför kändes det då jobbigt? Sprang och funderade på det ett tag. Sedan kom jag ut på hårdare underlag och då kändes det lättare, kanske var det underlaget som gjorde det, sög vid varje steg liksom, ja, kanske.

Kom runt på 1. 2,30, ingen supertid, men relativt bra ändå, med tanke på att jag fortfarande är lite orolig för hälsenan och inte vill fresta på för mycket.

Just det, kul grej som hände när jag sprang Skatås senast. Håller på att bli omsprungen av en tjej som helt plötsligt tjoar till och ut ur skogen kommer en stor älgko. Jag saktar ner lite och tittar och ser en kalv komma efteråt. Hade jag fortsatt spring hade jag hamnat mellan kon och kalven så jag vald att stanna. Kon vände om då och sprang tillbaka med kalven där hon kom i från.

Var på MR och röntgade båda fötterna i veckan också. Läkaren ringer i morgon då får vi se. Använder inlägg hela dagarna nu, men inte när jag springer.

Skatås 8:an och 5:a asfalt

Ja, än så länge håller min ambition med tre ggr per vecka. Sprang Skatås 8:a i tisdags och 5 km plan asfalt i torsdags. Det går inte så fort än, känns lite frustrerande!

I torsdags tog det tre km innan benen kände någorlunda lätta. Kanske kan det vara så att jag inte är van att springa varannan dag, har nästan aldrig gjort det. Eller så har jag bara sämre kondition helt enkelt!

Härskogen igen och 6 km asfalt.

Man bestämmer sig för att gör en sak och sen gör man precis tvärt emot, smart! Hade ju sagt att jag skulle vänta med backiga banor tills hälsenan kändes bättre, men tvärt emot sprang jag Härskogen igen. Min fru och dotter ville så vad gör man?

Men, det gick faktiskt bra! Sprang hela, långsamt förvisso, drygt 33 minuter, men hälsenan kändes bra! Där föll en liten sten måste jag säga!

Sen, i lördags, sprang jag plant på asfalt, det gick väl ok det också, men det är irriterande att konditionen inte är vad den var i somras!

NU har det slagit mig också att det bara är två månader kvar tills Göteborgsvarvet 2014! Panik!! Inte riktig panik kanske, men kort om tid kvar! Måste komma igång med mer frekvens nu, ett backpass, ett slätpass och ett långpass i veckan är tanken. Klarar jag tre pass i veckan och två, tre, på över milen så bör det vara ganska lugnt, får inte balla ur nu! Måst plocka bort ett par kilon från magen också (nån som känner igen sig?)!

Om ett par dagar är det magnetröntgen av fötterna också, dom spökar ju fortfarande lite, sticker i dom och gör ont ibland.

Härskogen 5 km

I lördags sprang jag Härskogen igen för första gången på länge. Det gick också sådär, hälsenan började ömma lite så jag bestämde mig för att gå efter 3 km ca. Gick de sista 2 km.

Inga direkta känningar i hälsenan på söndag morgon dock, så jag kanske var lite väl försiktigt. Men jag tror jag får springa lite plant några gånger till innan det blir backiga elljuspår igen.

Fortfarande ont under fötterna, använder mina inlägg hela tiden. På dagen när jag går känner jag i princip ingenting, men på kvällen om man sitter i soffan kan jag känna att det bränner och sticker under fötterna. Hade jag vetat att det aldrig skulle bli värre än så här hade man väl kunnat stå ut med det, men det vet man ju inte. Vet inte vad det beror på och om det blir bättre eller sämre beroende på vad man gör! Hmm …

Måste få till lite mer frekvent träning nu, 2 gånger per vecka eller helst 3, just nu känner jag att det är lite för klent!

Prästtjärn 5, läkarbesök m.m.

I går sprang jag Prästtjärn för första gången sen våren 2013! Känns lite sjukt att det var så länge sedan. Vart tar tiden vägen egentligen?

Det gick sådär, kan man väl säga. Jag hade som mål att ta mig runt utan att gå och det lyckades jag med, men mer var det inte. 37 minuter blev tiden. Det var i och för sig ganska mörkt och sista biten såg jag nästan ingenting, hade ingen pannlampa så jag fick ta det lite försiktigt, kanske hade blivit någon minut bättre i ljus.

Det som var lite trist var att jag kände av hälsenan efter 3 km ca. Förstod först inte om det var nån skit i skon eller om det var senan, men det kände jag i morse, senan var öm igen. På med lite tåhävningar alltså. Det verkar som om det är backarna som gör att det blir problem, så till er som har problem med hälsenor, spring plant!

GPS:en var inte klockren igår heller, tog bra tid på sig innan den startade och sedan hade den inte reggat första km när jag tankade upp info på Suuntos site. Den hade dock koll på sträckan ändå så värdena verkade stämma.

Var hos läkaren för ett par veckor sedan. Har som jag nämnt tidigare ont under båda fötterna från och till. Nedsjunkna framfotsvalv har jag tydligen och jag måste använda inlägg i skorna hela tiden, det kommer inte att bli bättre med tiden, snarare tvärt om. Igår var jag hos en ortopedtekniker och skaffade mig ett par inlägg till, har redan ett par, men nu köpte jag ett par tunnare, mer för ”finskor”. Bara att hoppas att det onda går över om man börjar använda dessa regelbundet nu då. Lite jobbigt annars för det sticker, bränner och gör ont under fötterna. Ja är det inte det ena så är det det andra …

Måst säga att jag har viss förståelse för folk som slutar träna. Får den känslan ibland, konditionen var mycket bättre för ett halvår sedan och nu orkar man knappt runt utan att gå, men inte ge upp, bit ihop så kommer väl konditionen tillbaka igen, och då blir det kul på nytt!

Första rundan med dubbskor

Då var det dags för årets första runda med dubbskor. Sprang hemifrån och det blev inte så långt, 4 km bara. Det var väl bra att använda dubbskorna, men snön var väldigt mjölig så fästet var inget vidare. Kändes ganska tydligt i smalbenen, de blev blytunga, man använder väl musklerna på ett helt annat sätt när man inte får fäste ordentligt. Är nog bra träning det också, men jobbigt för benen.

Börjar känna lite domningar i höger fot bakom tårna, känns lite konstigt. Inte när jag springer utan när som helst på dagen. Får hoppas att det är något tillfälligt övergående. Hälsenan börjar dock bli bra (är det inte det ena så är det det andra), nästan helt ok nu.

Måst berömma Ambit2 klockan igen, GPS:en startade på 3 sekunder i dag, otroligt snabb!

Styrketräning

Äntligen fick jag in ett pass styrketräning också. Brukar köra varje måndag, men har inte lyckats få till något pga. diverse orsaker sedan i början av december. Träningsvärk idag m.a.o. Egentligen borde man nog köra två gånger i veckan, men det är inte riktigt lika enkelt att få till styrketräning, och sen är det inte lika kul heller, det gör nog sitt till 🙂

Hälsenan känns bra sen i söndags, skönt. Nästa tur blir nog inte lika lång och nu ligger det en dm snö ute också.

Besöksantalet på bloggen sjunker, märkligt, nu när jag väl skriver lite är det färre som är inne och läser, men, men jag skriver ju bara för min egen skull så det spelar ju ingen större roll.

9 km Partille

Det blir mycket springa på asfalt nu, vill skona hälsenan och inte köra de vanliga sträckorna i skogen med mycket backar. I dag blev det Partille, Utby, Bergsjön, 9 km ca.

För jädra bra med GPS alltså, man kan springa hur som helst och ändå få kvitto på hur fort man springer. Inte så märkvärdigt tycker väl många som springer med telefon, men jag gör inte det, för klumpigt och musik stör mig bara, så GPS-klocka passar mig perfekt.

Fortfarande mycket nöjd med Suunton, GPS:en hittar sateliterna blixsnabbt och sen är det bara att springa. Hittade en ny vy i klockan där man ser både fart och puls samtidigt, den vyn gillar jag! Just det, glömde nämna att jag sprang med en kompis som hade runkeeper, han sprang 6,5 km och jag 5,9, hm, hoppas min GPS går rätt och hans fel för det är inte roligt när man inte kan lite på värdena. Tänk att springa ett lopp och ligga på 50 tempo, bara för att märka att det är en km kvar till mål … Måste kontrollmäta mot något vid tillfälle!

Sprang från Partille bort mot Utby och genom Utby, fick lite inlevelse (det var på tiden) och bestämde mig för att springa upp till Bergsjön på bussvägen. 112 meters stigning, började känna att det brände i benen och börja gå, vill inte riskera återfall med hälsenan. Gick 5 gånger totalt, blev lite rädd för det kändes konstigt i höger hälsena, men förhoppningsvis har det gått bra.

För första gång sedan jag börjat springa efter uppehållet kände jag ”flyt”, jag bara flöt fram, den känslan är så skön, det känns som man kan springa hur länge som helst. Det blev mitt långsammaste pass, men också det längsta med mest stigning så det var väl ok. Snitt tempo på 7,1 min/km trotts gång 5 gånger!