Kilene 5 km i söndags

Som jag skrev tidigare är det lite svårt att få till tillfällen att springa just nu, men i söndags kom jag ut och sprang 5:an i Kilene i alla fall. Det gick bra måste jag säga. Det var väldigt mjuk, dom hade lagt på ännu mera spån på vissa ställen så det var lite som att springa i skumgummi.

För första gången lyckades jag springa ifrån min fru (tänkte dra ett tort skämt där, men jag avstår …). Om det var för att jag har fått bättre kondition eller att hon hade problem med andningen, mycket pollen troligen, eller en kombination kanske.

Ett litet träninstips föresten till er som brukar ta tid. Det kan ju vara lite knäckande om man springer långsammare än man brukar (nu brukar jag inte ta tid, men jag ser ju ändå tiden eftersom pulsklockan alltid är på så ..): starta klockan lite tidigare någon minut eller så, dels får man ju svårt att jämföra tider och dels (om man är tidsfascist) får man fullt upp med att försöka räkna ut vilken tid man egentligen har vid olika km-markeringar och har man mycket annat att tänka på brukar det ju gå lättare att springa!

Idag skall jag ut och springa en vandringsled i Partille som jag aldrig testat, skall bli spännande! Börjat känna av lite ont i ryggen/höfterna igen (har inte styrketränat på en månad) får hoppas att jag kan bli av med det snart.

Hej eller …?

Som sagt, det blev Prästtjärn idag igen. Känner att jag måste hitta ett alternativ till detta som ligger inom räckhåll… Idag sprang jag åt andra hållet och fick mördarbacken utför på slutet i stället. Det gick någon minut långsammare än sist, men vem bryr sig …

Har tänk lite på varför nästan ingen hejar när man är ute på slingan. Om man inte möter en käft på 3 km och så möter man någon så tittar dom bort eller ner i marken, märkligt beteende, är folk så folkskygga? Klart man inte kan heja på alla om man är i Skatås där man möter folk hela tiden, men om man möter 2-3 personer på en halvmil kan det ju vara trevligt.

Så jag bestämde mig för att nästa person som tittar bort skall jag heja på ändå och det gjorde jag. Nån hejade tillbaka efteråt, nån låtsades som det regnade (vilket det ju faktiskt gjorde…) och nån såg ut att bli förvånad. Kul, var det i alla fall, så det kan ni ha som tidsfördriv och så kan man se hur många ”hej” man plockar på en runda. Om dom hejar tillbaka så gills det inte, bara dom som inte hejar får räknas. Jag fick två idag!

Låg som mest på 180 i puls vid slätlöpning, märkligt att man kan ha så hög puls utan att det känns superjobbigt, det kanske är det som kallas kondition …

För mycket semester

Precis hemkommen från New York förra veckan så stack vi iväg till Funäsdalen på fredag och kom hem i går kväll. I morgon åker vi till Karlstad, Hammarö och kommer hem på tisdag. Ett himla farande kors och tvärs just nu känner jag. Även om det är roligt är det svårt med träningen. Försöker desperat få till en gång i veckan som det är nu.

I torsdags han jag med Prästtjärn (det gick oförtjänt bra, hade inte ont och höll ett högt tempo (för att vara mig, alltså …)) och i dag blir det väl en runda till där. Måste försöka trycka in något på Kilenegården när jag är i Karlstad.

Har knappt tid att blogga just nu, men jag får komplettera med lite bilder och info lite senare. I Funäsdalen har vi köpt en stuga så det kan bli en del längdåkning där till vintern. Det skall bli roligt!

Ser att bloggen fått en del nya läsare och det känns riktigt kul! Har ni några tankar så skriv gärna en kommentar!!

Gång i New York

På nio dagar i New York, Manhattan, har man hunnit med att gå en del. Jag åkte i mina Nikeskor och de var de enda jag hade med mig. Tänkte att det måste ju vara bra att gå i löparskorna! Men där hade jag fel …

Redan på planet dit, fattar ingenting, fick jag ont under högerfoten. Hur mycket går man runt på ett flygplan?? Så när vi väl kom fram och skulle börja gå runt gjorde det väldigt ont, gick runt och haltade och fick trampa snett med foten hela tiden.

Tanken var att jag skulle köpa nya skor där borta, shoppingen skulle ju vara så fantastisk, men det tog 4 dagar tills jag hittade några, en lång pina!

Sedan köpte jag några skor till, bla så hittade jag ett par Saucony löparskor som jag köpte lite på vinst och förlust för 350:-, bra pris. Det var dom jag hade när vi sprang i Central Park. Tyvärr fick jag ont i dem också, fast på ett annat sätt. Märkligt att jag skall ha så svårt med skor och ännu märkligare att jag fick ont i mina Nike när jag gick, jag får ju inte ont i dom när jag springer.

Köpte ett par träningströjor också och en lager 2 tröja av märket Under Armour. Det springer man sällan på i Sverige, men de har bra och snygga kläder.

En annan kul grej i förbifarten, jag gick ner tre kilo i vikt. Trodde att jag skulle gå upp. Kanske var det all gång och inget småätande på kvällarna som gjorde det. Oavsett så tackar man och tar emot!

I kväll blir det Partille och Prästtjärn igen, då får vi se om konditionen försämrast efter förkylningen (som verkar vara på sluttampen).

Sista dagen blev det en runda i Central Park!

Var fortfarande lite förkyld i söndags, men man vet ju aldrig om man kommer hit igen så det blev en liten runda trotts allt. Var ute i ca 40 minuter.

Gick upp tillsammans med min fru innan barnen och innan frukost och började springa ner mot Första avenyn. Fick för mig att det skulle vara färre trafikljus där, men eftersom vi tog vänster vid FN-skrapan så var det lika mycket som överallt i New York.

Om man skulle bo i New York och försöka träna reglebundet och få variation skulle det inte var det lättaste. Att springa på gatorna är ganska meningslöst eftersom man måste stanna för rödljus hela tiden. Inga sammanhängande gångvägar eller cykelvägar eller något sånt. Det är bara i Central Park som man kan springa utan att behöva stanna, men där är det mycket folk, speciellt på helgerna, jösses …

Vid 8-tiden i söndags var det inte riktigt så här mycket folk som tur var. Vi tog en liten sväng genom parken och eftersom vi var ute så tidigt kunde vi springa på de mindre gångvägarna. Det går inte senare på dagen då få man hålla till på vägen som går genom parken annars får man stå i kö …

Sedan sprang vi tillbaka mot hotellet. Tog 5:e avenyn ner och sedan en vänstersväng vid 48:gatatan och vidare till Lexington aveny där vi bodde. Borde väl vara ca 6 km gissar jag. Kände mig inte i någon vidare form. Förkylningen gjorde nog sitt och sedan har man ju gått precis hur mycket som helst varje dag. Det är slitsamt att vara i New York 🙂

Alla som varit i New York som man har pratat med har varit väldigt lyriska om stan. Riktigt så lyrisk är nog inte jag, osäker på om man är sugen på att åka tillbaka eller inte. New York Marathon känns i alla fall väldigt avlägset. Det blir ganska jobbigt att åka i väg och springa efter en tidsomställning så man får nog åka några dagar innan i så fall.

Fick köpt lite löparkläder också, men det kan vi ta mer vid ett senare tillfälle…

Lövsjöspåren 9 – Gråbo

Idag blev det gröna Lövsjöspåret. Förra helgen var det det blåa jag sprang. Det blåa är 8 km och det gröna är 9 (fast om man tittar på kartan ser det ut som om det skiljer mer). Jag får ta på mig GPS:en nån dag och kontrollera.

Gick bra, sprang hela, eller var tvungen att gå på några ställen för att ta mig över vattenpölar och lera annars sprang jag hela. Inte samma naturupplevelse här som på 8:an. Här var det grusväg, kalhyggen och kraftledningsgator, men det är alltid roligare att springa i skogen och framförallt att springa där man inte sprungit förut.

Jag är inte mycket för att ta tid, håller mig hellre till pulsklockan, men jag noterade att jag kom runt på 1.03. Det är jag nöjd med måste jag säga.

Senare delen av spåret låg jag på ca 170 i puls hela tiden. Jag kände att jag balanserade på gränsen till mjölksyra, men det kändes bra att kunna springa med den pulsen utan att ha ont och vara helt slut. Ett bra pass, men inget jättekul spår. Skall bli intressant att känna hur det känns i höfterna om någon dag nu!

Nästa löp-pass blir i Central Park, New York (åker på torsdag). Gissa om jag ser fram emot det!!

Prästtjärn

Jaha, torsdag, Prästtjärnsdag. Det blir ofta så. Idag sprang jag hela, precis hela, gick inte några backar. Det gick inte så fort, men det gick, sprang till och med om några som joggade/gick, tillhör inte vanligheterna. Fick lite ont i ryggen när jag kommit upp på toppen, känns som om man har mjöksyra i ryggen, vet inte om det är så eller bara att man blir trött i ryggen eller något. När man sprungit ett tag utför så släpper det, men det är obehagligt när det gör ont, värre med ryggen än benen.

Nere igen tog jag ”mördarbacken”. Blev två backlöpningar i dag. Kommer ihåg att jag blev lite yr efter tre gånger förra gången. Kände ett sug efter något att äta, men hade givetvis inget med mig (att man aldrig lär sig), så när jag kom hem tog jag en bit överbliven tårta, mums. Hade ju gjort av med drygt 900 kalorier så det kan man ju unna sig. Hela rundan i zon 3.

Nu blir det nog bara en runda till (och styrketräning på måndag) innan vi åker till New York. Tänker ta med joggingskorna och sedan köpa nya joggingkläder där, alla säger ju att det skall vara så himla bra shopping, så man får väl lita på det!

Gråbo – Lövsjöspåret 1 mil+

Fick min första kommentar här på bloggen i går, kul! Ni hittar det här!

I söndags blev det Lövsjöspåret i Gråbo. Roligt att springa på nya ställen. Det är en bra anledning att se fram emot att få sticka ut och springa nästa gång, att få springa någonstans där man inte sprungit förut. Spåret börjar vid eljusspåret och går sedan genom ett småhusområde som ligger otroligt vacker i skogen bland några sjöar och med bryggor direkt vid tomterna. Här skulle man kunna tänka sig att bo. Närhet till sjöar och närhet till skog. Sedan går spåret in i skogen. Det var lite småknöligt att springa på vissa ställen där skogmaskiner hade kört. Låg en del grenar på marken, lätt att fastna. Sprang största delen, gick upp för några backar. Spåret är 8 km långt och sista delen kommer man ut på grusväg igen (det är väl ingen jätterolig del i och för sig). Sen kommer man tillbaka in på elljusspåret. Där fortsatte jag runt så det borde innebära 8 + 2,5 km totalt. Brände smått otroliga (för att vara mig) 1300 kalorier. Större delen i zon 3.

Det var det längsta jag varit ute på mycket länge, sedan i sommras skulle jag tro. Då gick jag större delen och sprang uppför backar. Nu sprang jag större delen och gick uppför några backar. Det har blivit skillnad på konditionen. Kände av i kroppen i går att jag varit ute, stel och lite öm i höfterna. Idag känns det bättre. Får vila ytterligare någon dag innan man ger sig ut igen nu när man känner sig någorlunda ok i kroppen.

I torsdags var blev det Härskogen igen. Sprang 5 km och gick sedan ytterligare 2,5:an.Inte så himla mycket mer att säga om det. Skönt att kunna springa i lite lättare kläder nu, det går lättare faktiskt!

Man ser mycket mer folk ute som joggar nu. En del ser ganska trötta/tunga ut. Måste säga att det ger en viss tillfredsställelse att veta att man är en av de få som hållit igång hela vintern – känns bra!

Prästtjärn

Då blev det Prästtjärn idag. Lite ovanligt på en söndag, men resten av familjen skulle till Sportlife i Partille så då passade det ju bra. Sprang utan mössa för första gången på 4 månader, skönt. Kan det bli varmt nu då …

Sprang så gott som hela, bara den sista backen vid vattentornet gick jag. Kände att benen hade blivit bra tunga om jag sprungit den också (eller springa är väl fel ord egentligen när det går långsammare än när man joggar).

Man tänker en del när man springer, det är bra, och jag kom att tänka på hur jag tänkte. Jag tänkte: en backe, det är jobbigt, tungt, snart kommer plan mark eller nedförsbacke då kan man vila. Och så kom jag på att om man tänker att man vilar på plan mark och nedför så måste man ju ha kommit en bit. Många skulle ju tycka att det var jobbigt bara det! Kände mig lite nöjd med dom tankarna.

I mål så tog jag ”mördarbacken” vid panncentralen tre ggr till och lät pulsen sjunka till ca 130 i mellan. Hade maxpuls på 190, inte illa. Kände mig lite vimmelkantig efteråt, borde haft med mig något att äta, sånt är jag kass på … Tänkte lägga upp en pulskurva på bloggen, men jag har inte tid med det, tyvärr ..

Jag är ganska kass på att lägga in bilder också, bloggen blir ju lite tråkig pga. det, men jag skall snart till New York och då tänkte jag springa lite i central Park, då får jag ta mig i kragen och lägga in lite bilder även om det blir i efterhand.

Härskogen 5 km

Då blev det Härskogen i dag. Det var på vippen att det inte blev något, men hade det inte det hade det inte blivit förrän på söndag och det hade varit ett lite väl lång uppehåll, tur!

Sprang större delen. Tvingade mig själv att gå efter några backar och det är det som är svårt känner jag nu, att kunna gå ibland. Gör man inte det får man lätt känslan att det är väldigt tungt och då kan man tappa sugen, inte bra… Tvinga sig själv att gå, bara någon minut eller så räcker. Det hade börjat torka upp så jag kunde använda vanliga skor, skönt! Ligger på 165 – 170 i puls i snitt på plan löpning nu, är det lagom tro?

Just det, hade inte ont i ryggen alls idag, otroligt skönt!! Man börjar möta lite folk i spåret nu också, det är trevligt och skapar lite extra motivation!