5 km i -15 grader för att rensa hjärnan

Sprang i torsdags i Härskogen. Det var minus 15 grader, på gränsen kan man väl säga, men jag kände att jag var tvungen att springa, fanns inget alternativ.

Hade varit en riktig pissdag på jobbet och en fördel med att sticka ut och springa är att man kan rensa hjärnan, man tänker på andra saker och kan koppla av! Denna gången funkade det inte alls. Kunde inte för en sekund tänka bort det jag ville tänka bort utan sprang och tänkte på ”fel” saker hela tiden”. Nåja, blev av med lite adrenalin och fick bra träning i alla fall!

Pulsklockan la av från och till, detta är i normala fall grymt irriterande, men just idag brydde jag mig inte ens!

I helgen var jag helt uppbokad så det blev ingen motion då. I går blev det lite styrketräning i alla fall, alltid något.

Sämsta tänkbara förhållanden …

Jag måste beklaga mig lite känner jag! Idag sprang jag Partille, Prästtjärn i mörker med dubbskor. Det gick sådär. Jag hade ont i huvudet redan innan, ingen ork, fick gå bitar, ont i baksida lår och lampan hade i princip inga batterier kvar så det var tur att månen var uppe. Pulsklockan la av från och till. Fortfarande lite förkylning kvar i kroppen också känns det som. Nu har jag ont under foten också! SÅ, nog gnällt!! 🙂

MEN, jag tog mig ut och detta var andra gången i veckan, DET är jag nöjd med! Känns det bättre blir det nog någon vända till helgen också!

Det är ändå något visst med att springa med pannlampa och dubbskor …

5:an med dubbskor.

Blev Härskogen 5:an i går med dubbskor. Känner fortfarande av baksidan höger lår efter ett tag. Jag tog det lite lugnt. Känner inte riktigt att jag ”kommit in” i det sedan efter sommaren. Det är så himla skönt när man får den där känslan att man har krafter kvar och håller igen lite, man kan öka om man vill. Det känner jag inte riktigt nu.

Ambitionen framöver får bli att försöka få till minst två pass i veckan och sedan höja till tre. Först behöver jag bli av med bristningskänslan i höger lår bara. Det är nog inte så bra att frästa för mycket när det känns som det gör nu. Nu tar jag det lugnt när det känns för mycket, går lite tills det känns bättre igen.

Skall försöka få till ett pass på torsdag i Partille, då blir det pannlampa i så fall, då blir man garanterat ensam!

Inga mer nyårslöften för min del!

Hemma igen efter en jul i Karlstad och Nyår i Funäsdalen. Ingen löpning och ingen längdåkning heller (och inget bloggande heller som ni kanske har märkt). Semestern blev allt annat än vad man kunde hoppas. Min fru fick åka ambulans till Östersund med min dotter, en liten nätt sträcka på 22 mil. Där fick dom vara i två dygn. Efter att de kom tillbaka till Funäsdalen så blev det inga fysiska aktiviteter för vår dotter. Jag och sonen fick nöja oss med att åka skoter, inte helt tråkigt det heller, men knappast någon träningseffekt!

Hur som helst, nu blir det nya tag, var ute och sprang 5:an i Härskogen i går. Kändes bra, lite ont i höger ljumske bara.

Hälsenan är helt ok nu. Skall in på MR för ryggen/armen om en vecka är fortfarande svag i högerhanden, men nu kan jag i alla fall hålla i pennan!

Vill bara passa på att uppmana alla att lägga ner det här med nyårslöften (igen). Kan man inte ta sig i kragen under resten av året kommer det inte funka nu heller. Jag har mitt jobb 50 m från gymmet och gissa om det är kaos på parkeringen första måndagen efter nyår, helt sjukt! Så här skrev jag förra året och det gäller än!

Bloggen 1 år …

Missade min egen 1-årsdag här på bloggen. Det har varit lite si och så både med bloggandet och springandet det senaste. Fick till en tur in snön och fick fram dubbskorna för någon vecka sedan, sen blev det ett pass på löpband i måndags.

Vår dotter har varit på sjukhus i två veckor så det har varit lite upp och ner. Ni kan läsa min frus blogg här om ni är intresserade: http://www.optinet.se/tina/

Här är mitt allra första inlägg: http://www.xn--lparblogg-07a.se/index.php/2011/12/sa-borjade-det/

Nu bär det i väg till Funäsdalen på en välbehövlig vintersemester. Blir väl ingen löpning, men förhoppningsvis lite längdåkning. Har till och med beställt skate-skidor som står och väntar på mig, skall bli spännande och se hur det är/blir!

Och sedan den obligatoriska skadeuppdateringen: hälsenan är bättre, nästan helt bra, känner ingenting i den nu på morgonen faktiskt. Har dock fortfarande ont bak i höger lår och på framsidan i ljumsken, får detta efter ett par kilometers löpande varje gång!

Sen har jag fått något problem med ryggen också, ont och smärta som går ner i armen. Har även tappat kraft i höger hand, kan inte riktigt använda den som vanligt, känns halvkul … Det positiva är ju att det går bra att springa 🙂

 

Härskogen, bara Härskogen …

Ja, det är så det känns nu. Springer bara i Härskogen hela tiden och inte mer än en gång i veckan heller. Måste ta mig ur det här ”problemträsket” där jag håller till mest hela tiden …

MEN, jag lyckades springa hela 5:an i dag i alla fall. Fick lite ont baksida höger lår, men inte så farligt att jag behövde gå tyckte jag. Kändes i bröstet att konditionen inte var på topp så det var välbehövligt i alla fall.

Nu blir det en tur till Hammarö över helgen så vi får se om det blir Kilene kanske!

Härskogen 5:an

I torsdags blev det Härskogen igen. Sprang 5:an som vanligt. Kände dock av baksidan på höger lår ganska mycket, hade blivit värre sedan senast, så jag gick lite för att inte fresta lyckan för mycket. Kändes lite trist så klart.

Har varit med min dotter på sjukhus i veckan. Hade lite löpartidningar att läsa och hittade en specialbilaga om löpning från iForm. Kunde läsa om att springa sina första 5 km och sin första mil. Kände att det där kan jag redan och fick därför läsa om första halvmaran, Ja, det känns långt, men samtidigt känner man att man kommit en bit på väg.

Ingen löpning i helgen. Får bli någon kväll i veckan!

Skatås 8:an

Blev 8:an i Skatås i går. Det var ett tag sedan man sprang lite längre nu så det var på tiden. Det som är bra med 8:an är att det är elljus hela vägen. Jag kommer ju öster ifrån så då kan man även parkera vid Härlanda tjärn. Mycket praktisk, bara ett par meter till själva spåret sedan. Följ Smörslottsgatan förbi Östra Sjukhuset så långt det går så kommer man till parkeringen.

Som vanligt blev man omsprungen av lite folk, men vad gör det. Man kan ju få lite draghjälp av någon som springer förbi också. Fick gå en liten bit, kände av baksida lår i höger ben. Stretchade ordentligt efteråt så hoppas det ger sig.

Brände över 1000 kalorier, kändes bra, får snart bli fler lite längre turer!

Härskogen med musik

Jag tror jag har skrivit det innan, att jag nästan aldrig springer med musik. Nu gjorde jag det i alla fall, som ett test. Vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker om det. Hade lite dålig låtlista, 4 låtar som jag fick köra två gånger. Tycker att det är tråkigt och sitta och pilla ihop speciella listor att springa till och det är man ju nästan tvungen att göra så att det inte dyker upp någon lugn ballad mitt i allt!

Bra ljud var det i mina nya lurar i alla fall, kanonbas, kanske saknade lite diskant, men vem bryr sig när man är ute och joggar.

Återigen ett ganska tungt pass med 190 i maxpuls. Kände för första gången sedan efter sommaren att jag kunde springa och ”vila”. Det är himla skönt när den känslan infinner sig att man kan ha ett hyfsat tempo och ändå känna att man tar det lugnt och har en del kvar att ge om det behövs.

Skall försöka få till något lite längre pass i nästa vecka. Får se om det lyckas…

Härskogen 5 i mörker

Såå, nu var man tillbaka igen i skogen. Det gick ju sådär att springa när man gick på diet så därför har det inte blivit så mycket bloggande. Effekten blev 2 kilo ca, får se om jag kan pressa ner det lite till genom lite disciplin (=inte vin varje kväll :-))

Har dock varit i Funäsdalen och åkt längdskidor, kul att göra det i oktober!! Här är för övrigt en länk till hemsidan för vår stuga (om någon nu skulle vara intresserad av det).

Kände mig ganska snabb i kväll trotts kläder och lite regn. Gick dock inte så snabbt som jag trodde. Tror att jag blev lite lurad av mörkret, det gör att det känns som att man springer lite snabbare. Fick dock bra träning, min fru sprang om mig på slutet och det har man ju lite svårt att tolerera så jag fick öka lite och ta henne på spurten. Bröstkorgen höll på att sprängas kändes det som, 192 i maxpuls blev det.