I fredags spang jag Härskogen igen (ja, snart en vecka sedan). Att sticka ut och springa efter jobbet en fredag i stället för att gå hem och ta fredagsgroggen är bra för samvetet. Man kan ju alltid ta groggen efteråt, eller ett par glas vin eller så, det är man ju värd. (Träningsfanatiker och renlevnadsmänniskor kan tycka vad dom vill, men man lever bara en gång).

Gick bra, sprang hela och fick maxpuls på över 190, då känns det som att det ger lite. Efter i fredags har det inte blivit något och nu blir det Funäsdalen igen, eller försök till om alla i familjen mår bra, vi hoppas, det kan vi behöva nu. Håller tummarna för att det blir lite längdåkning, men det tar nog nån vecka innan nästa blogginlägg.