Jag antar att de flesta som springer lite mer än som motionär använder pulsklocka. Jag använder det för att jag tycker det är kul, det tillför något extra. Som jag skrev i början på bloggen så tycker jag att det är ganska tråkigt att springa, har man en pulsklocka så kan man i alla fall kolla pulsen, vilken zon man ligger i och när man kommer i mål hur många kalorier man har förbrukat. Jag skall inte säga att jag springer för att gå ner i vikt, men om man kan undvika att gå upp så är det gott nog. Viktnedgång är ett annat kärt ämne som vi får återkomma till senare.

Hur som helst, pulsen indelas i tre Zoner: 1, 2 och 3. I 1:an bränner man fett (sägs det). I 2:an förbättrar man sin form och i 3:an sin maxprestation. Om man är otränad är det väldigt lätt att åka upp i zon 3 eller över. Så här såg min pulskurva ut idag när jag sprang på Skatås: (Klicka på bilden så blir den större)

Pulsklockan tycker för tillfället att jag skall träna mycket i Zon 2, dvs det gröna området. Det är det absolut svåraste. Om man går snabbt så når man inte upp, om man börjar springa så åker man över ganska snabbt (i alla fall jag). Därför får man tvinga sig själv att gå en del, hålla koll på klockan, och börja springa, gå osv.

När man har tränat färdigt kan man sedan koppla klockan till datorn (om man har det tillbehöret) och tanka upp informationen på Polars Website. Där samlas all information och man får en träningsdagbok. Sen kan man se över året hur man har tränat osv. Jag återkommer med mer bilder hur det se ut vid ett senare tillfälle!