Ja, det är nu snart två månader sedan och först nu får jag tummen ur att blogga, men som jag skrev tidigare har har det varit mycket (och det verkar inte bli mindre) att lägga 15-20 minuter på bloggen blir det som först får stryka på foten tyvärr. Som tur är har jag lite större fokus på själva springandet 🙂

Ok, vi sprang fyra st från jobbet. En startade i en snabbare startgrupp, men tre av oss sprang ihop. Gick riktigt bra i början, höll hela tiden ett tempo under 6 min/km och det kändes som att detta kan bli en bra tid!

Härlig stämning också, men lite kallt. Upp till kyrkan och mördarbacken höll vi ihop, det är lite svårt eftersom det är mörkt och alla har samma tröja. Vid kyrkan tog jag lite sportdryck och när jag tittade upp var kompisarna försvunna i vimlet. Ingen fara, bara att köra på själv. Ökade tempot nerför och sen vände det upp igen nere vid andra Långgatan. Därifrån är det i princip bara uppför och den biten är den tyngsta. Såg en helt grön gospelkör vid nästa kyrka och för första gången i mitt liv kan jag säga att det var en upplevelse. Tvingade mig att titta på kören när jag sprang förbi och glömma de nu tunga benen och flämtande andningen. Sista backen innan Slottsskogen och sedan upp på plan mark igen. Började spurta, men det var trångt och jag var grymt trött. Lyckades spurta förbi något tiotal på slutet och kom i mål ganska död med puls över 190.

Gick sakta fram och fick banan och medalj och dricka. Välbehövligt med dricka! När jag kom längre fram stod alla kollegorna och snackade, jag kom sist, skit också. Är i och för sig äldst så så farligt är det ju inte! Alla var glad och uppspelta, nästa lite berusade kändes det som …

Gissa om jag blev förvånad på vägen hem i bilen när min fru ringde och sa att jag slagit ena kollegan med en enda sekund, vilken seger! Eftersom vi startade samtidigt måste jag ha sprungit om honom på mållinjen utan att se honom. Vi kom allihop inom två minuter och själv kom jag in på 1.00.30 något.

Insåg att jag feltolkat min GPS-klocka, 5.50 är ju farligt nära 6.00, det är inte alls 5 och en halv som jag tänkte, snacka om amatörmisstag. 5.30 skulle jag ha hållit i snitt för att ha lite marginal. Sen visade min klocka att jag sprungit 200 meter längre så när jag borde varit i mål fick jag springa 200 meter till.

2 minuter sämre än förra året, men jag var nog lite sämre tränad och sen kanske jag hade kunnat springa lite fortare i den lätta första delen när det är mest utför!

Nu har man i alla fall anmält sig till Göteborgsvarvet 2015 och då jädrar, skall vi ta personbästa i alla fall, inte för att det blir någon bra tid för det, men med rätt träning borde jag kunna springa hela vägen åtminstone!