Prästtjärn och Kilenegården

I torsdags blev det Prästtjärn efter jobbet. På med dubbskorna igen efter 10 cm nysnö, var det verkligen nödvändigt skulle det inte bli vår nu? Sprang hela sträckan, men det var tugnt.

Över helgen åkte vi till Karlstad och i söndags blev det Kilene. Jag inbillar mig alltid att när jag kommer hit och springer skall det gå lätt. Spåren här är inte lika backiga som Härskogen eller Prästtjärn, men av någon anledning blir det aldrig så lätt. Kanske just därför, att man förväntar sig att det skall bli lätt. Konditionsmässigt gick det inte tungt, men jag fick ont i ryggen för första gången på länge. Förr hade jag alltid ont i ryggen när jag sprang, men det var säkert ett halvår sedan eller så. Jobbigt att det kom tillbaka igen. Hoppas att det var en engångsföreteelse. Det är himla störande att springa med smärta någonstans i kroppen, man kan inte tänka på något annat även om man vill. Det blev dubbskor även här, det var fruset, men ingen snö.

5 km både i Partille och på Hammarö och sedan ytterligare 2,5 km gång på Hammarö. Mycket zon 3 träning, bara på 2,5:an blev det zon 2.

Prästtjärn utan dubbskor

Tog en runda kring Prästtjärn efter jobbet, denna gång utan dubbskor. Känns bra att all snö har försvunnit, dock var det lite slaskigt.

För första gången sprang jag med musik. Har inte tyckt om att göra det tidigare, har velat höra andningen, men nu när man har pulsklocka kan man ju kolla på den i stället. Enda nackdelen är väl att man inte tänker lika mycket, annars brukar jag tänka på vad jag skall skriva på bloggen och sånt (och sen glömmer man ändå av hälften tills man kommer hem) nu blev det mer att man lyssnade på musiken. Men variation är ju aldrig fel, så det blir nog fler rundor med musik.

Sprang nästan hela. Fick ont i njuren, kändes det som, så jag gick en bit, och blev omsprungen av en kvinna med hund, men sen gick det över så jag kunde fortsätta igen. När jag kom ”i mål” gjorde jag några backlöpningar uppför mördarbacken vid panncentralen, de var väl halvsmart, tog kanske i lite väl mycket och kände att hjärtat inte räckte till riktigt, undrar om det är nyttigt … Fast det är väldigt skönt när man känner att kroppen inte sätter begränsningen utan att det är konditionen som gör det, då har man kommit en bit på väg!

Har tagit Voltaren nu i sex dagar och all smärta jag kände i höfterna är i princip borta. Ganska otroligt. Undrar bara vad som händer när jag slutar äta Voltaren, kommer det tillbaka då tro?

Hittade denna bloggartikeln om kost idag, den kändes sund. Bra att veta om man funderar på att springa något lopp och tankarna går mer och mer åt det hållet.
http://www.marathon.se/inspiration/hur-%C3%A4ter-man-f%C3%B6r-att-prestera

Pannlampa och dubbskor

Tänk vad synd det är om de som bor i San Francisco t.ex. som aldrig får testa på det här med att springa i snö och kolmörker. Behöva springa hela dagarna i stekande sol och svettas, inte kul 🙂 Tacka vet jag pannlampa och dubbskor, det är grejer det!
Joggingtur

Man börjar bli van att springa i mörker nu, tur att man inte är mörkrädd. Har en känsla av att det är betydligt färre tjejer som skulle ge sig ut på en obelyst stig i mörkret på detta sätt. Inte för att det är många killar heller, man möter ju ingen precis! Tog 5:an runt Prästtjärn igen. Pulsklockan la av igen (men i skrivande stund har jag faktiskt bytt batteri så nästa gång skall den nog funka) så då kunde jag ju lika gärna springa hela sträckan, men det var lite tungt måste jag säga. Benen kändes väldigt tunga så jag gick en del.

Undrar varför det är så, att vissa dagar känns det så himla tungt? Kanske beror på vad man ätit eller om man håller på att bli förkyld eller något. Hade kanske inte ätit så mycket kolhydrater idag och det blev ett väldigt glapp mellan lunch och när jag sprang och inga mellanmål där emellan, kanske var det därför.

Nu bär det iväg till fjällen en vecka och utförsåkning så det blir nog inga inlägg i bloggen på någon dryg vecka!

5 i -10

Ja, idag var det kallt, -10 grader! Inte utan att man känner sig lite extrem när man är ute och springer i sånt väder, mitt i natten (det känns så när det är nattsvart) och på snö. Men så himla märkvärdigt är det inte. Hade tänkt köra i zon 2 hela sträckan, men pulsklockan la av igen …. F..n. I måndags var det dags för dommen och som vanligt fick jag ”Incomplete training week”, jag trodde att jag skulle kunna fixa det förra veckan, men icke. Klockan är lite väl petig tycker jag och nu när den la av igen så lär inte denna vecka heller bli ok, skit!

Jag mötte några tappra löpare på den elbelysta delen kring Prästtjärn, men på den andra delen var jag ensam. Man hinner tänka lite när man springer. Tänkte att jag skulle kolla runt på lite andra löparbloggar. Har faktiskt inte kollat på en enda annan löparblogg, eller jo, en, den handlade om barfotalöpning, det känns lite halvfarligt om man springer på något vasst.

Hittar jag någon bra som handlar om löpning för nybörjare och har bra tips för träning och motivation så länkar jag till den.

Just det, jag hade bara tunna löparhandskar på mig, det var väl kallt innan jag fått upp värmen, får ta på mig lite varmare nästa gång.

Prästtjärn zon 2 race

Ja, race och race, men det låter coolt! Har ju som sagt haft en duell med min pulsklocka som bara säger ”incomplete trainingweek” och ”recoveryweek still needed”. Detta är beroende på att jag sprungit för mycket och legat i zon 3 i stället för i zon 2, men nu kör vi!

Sagt och gjort på med vantar, mössa, pannlampa och dubbskor, måste säga att man känner sig lite cool även om man bara tänker jogga och gå! Dubbskorna funkar kanon nu när snön i spåret är packad.
 Det här med pannlampa är hur bra som helst, vilket ljus! Man är ganska ensam på den icke elbelysta delen, tur att man inte är mörkrädd!

Och så händer det som inte får hända, pulsklockan lägger av, neej, 00 i puls … Tog lite snö under bandet, men det hjälpte inte. Efter 10 minuter med 00 i puls stängde jag av och startade om och voila nu började den funka igen – tur! Man blir så trött när grejerna inte funkar, speciellt när man gett sig den på att fixa zon 2 så att pulsklockan skall bli nöjd-Blir den nöjd kan jag äntligen komma vidare i programmet!

Partille runt Prästtjärn

Jag har nog inte sprungit hela denna förut, men det gjorde jag idag. Är lite stolt faktisk. Den är mördande tung första halvan. Att hålla undan mjöksyran är inte lätt. Sprang med pannlampa eftersom bara halva sträckan är elljus. Lite häftigt! Framför mig var en annan löpare med lampa, men jag kunde inte hänga på så han försvann. Kul att få testa lampan också, den funkade jättebra. Lite underligt att den indikerar att batterierna är dåliga trotts att jag bara använt den i två timmar. Den skall hålla i 30 står det!

Annars kändes det väldigt bra att springa, hade inte ont någonstans, det är härligt. Varken i ryggen, benen, höfterna. Undrar om Litomve kapslarna hjälper … Stundtals kändes det som man flög fram, en ny känsla. Och sen kom en backe och då var känslan borta, men ändå .. Låg i zon 3 nästan hela tiden.