Genrep GBG varvet, 1,5 mil längsta i mitt liv!

Jaha, då har man satt personligt längsta rekord, eller vad man säger. Sprang Kilene, milen och direkt 5:an därefter, 1,5 mil.

Första milen gick ganska bra 1,03 så det är jag nöjd med. Sedan började jag känna mig lite trött. Hade sprungit i mina nya Adidas Boost skor och de är lite vingliga, speciellt på mjukt underlag. Min högerfot trampar jag ganska snett med så jag sprang och fokuserade på att räta steget (bra att ha något att tänka på också), men efter en mil började vänsterfoten krångla i stället, kände att jag trampade ganska snett och fick en blåsa också. Jag var så trött i foten då så det gick inte att får steget bättre, bara att springa på. Tog mig runt på 1.35 totalt och det är jag nöjd med i alla fall.

Funderade på hur varvet kommer att bli. Det är inte terräng så det bör vara lite lättare, sen kan man få lite draghjälp av alla andra och publiken, men dras man med i för högt tempo får man mjölksyra och det vill man absolut inte. Får studera banan lite innan, inte springa för fort så att man inte orkar Götaälvbron och stumnar, bättre att ha lite marginal och öka på slutet (önsketänkande). Ok, 1,5 mil nu, på lördag 2,1 undrar om det är stor skillnad? Stadsloppet i Karlstad känner jag att jag har koll på men detta känns som en utmaning!

Målsättning, ta sig runt (helst utan att gå) ca 2.15, men nöjd bara jag tar mig runt. I Stadsloppet ställer jag lite högre krav i år, slå förra årets resultat på 58 min, men helst under 55, det bör gå om inte någon skada blir värre, nu känns det ändå ganska ok igen, inte helt 100, men 90 i alla fall!

Slänger nog in ett pass på måndag (eller senast tisdag) och sen blir det vila till lördag. Frågan är skall jag springa i mina nya ”vingliga” boost skor eller skall jag ta dom gamla?

Dags för Energy Boost!

Ja, vet inte var jag skall börja riktigt… Har varit i London med familjen, ingen löpning där, men en himla massa gående. Var orolig för mina fötter, förra våren fick jag ju nervinflammation när vi gick i New York i en vecka. Nu hade jag mina inlägg i hela tiden. Det gick skapligt och fötterna höll i alla fall.

När vi knallade runt i London råkade jag se Adidasbutiken och den nya Boost-tekniken. Hade inte hört talas om denna innan. Testade ett par löparskor, Adistar Boost, men vågade inte köpa dem direkt. Gick hem och googlade och tänkte att har man problem med fötterna kan det ju vara värt att testa. Gick tillbaka nästa dag och då var dom sålda 🙁 Surt, men jag köpte ett par Energy Boost istället. Inte lika mycket stöd, bra eller dåligt?!?

Nu har jag hunnit testa dom i alla fall, först Härskogen 5:an och i söndags 5:an två varv. Tänkte ganska mycket på min stegisättning och försökte justera steget. Jag känner tydligare i dessa skorna att jag trampar lite snett, men de är himla sköna på foten, inga skavsår efter en mil heller som jag fick senast.

Nu är det snart nära Göteborgsvarvet. Träningen har ju lidit, nu springer jag hyfsat, har ont, lite, men det har inte blivit värre. Får bli något långpass till och så får vi se om jag vågar köra något tempo-också!

Måste skaffa nytt pulsband till min klocka också, mitt måste vara utslitet, för det funkar 30% av tiden.

1 mil, sjukgymnastik och annat

Sprang en mil i söndags på Kilenegården. Tog det väldigt lugnt för att inte få ont och det gick bra. Hade sjukgymnastik i dag och hon tyckte väl det var halvbra 🙂

Känner av låret efteråt, men inte när jag springer.

Sprang även 5 km i Härskogen idag. Pulsklockan hängde sig, som en dator, så jag fick springa utan puls och tid, trist … fast jag hade musik för en gång skull.

Har inte så mycket tid att blogga och nu åker jag till London en sväng, hoppas fötterna pallar alla gång, jag har ju lite problem med det (också).

Åter om en vecka!

Stadsloppet Karlstad 2012

Vilken folkfest!!! Det blev nytt deltagarrekord detta året också (osäker på om de räknar de åren då det hette Götajoggen) 4424 tror jag eller i närheten i alla fall.

Plats 1803 och tiden 58.47. Nöjd med att komma under timmen, fast jag trodde att jag skulle kunne pressa in under 55 minuter, men det gick inte.

Det var lite svårt att få plats att springa första halvan av loppet och om man sprang förbi någon fick man ödsla med en del kraft så det kändes dumt. Hade koll på pulsklockan hela tiden och sista halvan låg jag över 180. När vi kom in på Drottninggatan var det tur att det stog hur mycket folk där som helst, annars hade det varit nära att man börjat gå. Någon flygande 100-metrare var inte att tänka på. Det var en som sprang den, men han sprang jag om igen 300 m längre fram, då gick han.

Efteråt var jag trött, glad och hade blåsor under fötterna:

Jag sprang inte med mina nya inlägg, det vågade jag inte (men det har jag gjort nu). Jag sprang i mina Nike. (Bilden ljuger lite, för jag bytte skor precis efteråt)

Det blir helt klart en anmälan nästa år igen och det är redan flera som har flaggat för att de vill hänga på. Det vore roligt för det blev lite ensamt vid start och mål när man inte hade någon att prata med. Jag får blogga ikapp lite de närmaste dagarna. Har varit i Funäsdalen och fjällvandrat och ligger efter lite nu.

Så här roligt hade vissa det:

Foten är helt bra nu föresten, det var den inte på Stadsloppet, då kände jag av den och fram tills i går. Har använt mina inlägg flitigt och gått i dem hela tiden även på fjällen, men mer om det senare!

Stadsloppet avklarat – från nybörjare till gald amatör!

Då var det klart! Under timmen också, ca 58.30 (återkommer med exakt tid). Det får man vara nöjd med. Hade hoppats på 55 minuter, men det gick inte!

Jag får återkomma om någon vecka med mer info och lite bilder också. Just nu är jag i Funäsdalen på en ganska taskig 3G-uppkoppling och att blogga funkar så där..

Folkfest var det i alla fall och nytt deltagarrekord, drygt 4400 deltagare så jag valde ett bra år att böra min tävlingskarriär på 🙂

Så nu får jag väl uppgradera min status som löpare från nybörjare till glad amatör! Glad är jag för kul var det, när är nästa lopp och vilket blir det ??….

Hyfsad puls …

Kollade lite på min puls jag hade i måndags när jag sprang milen. Medelpuls på 178 och maxpuls på 194. Ny maxpuls igen. Ganska otroligt att man kan hålla så hög puls så länge. Nog det tuffaste passet jag kört nånsin faktiskt! Hela passet över zon 3. Jag får nog justera zongränserna lite …

Så här såg pulskurvan ut:

I morgon skall jag till en ortopedingenjör och få inlägg i mina skor. Jag behöver tydligen det för att inte få ont i fötterna, jag har ”Foppafötter” sa han. Nästan kändis alltså 🙂

 

Genrep, 1 mil asfalt

Foten känns bättre och bättre!! Idag sprang jag på morgonen 1 mil efter GPS på asfalt. Började springa i Partille och sprang upp till Kortedala ungefär och vände och tillbaka. Det kändes längre och gick ganska tungt. Förvånansvärt tungt. Jag trodde att det skulle kännas lättare. Det gick på ca 1.02 vilket jag inte är helt nöjd med. Under en timme hade jag velat komma. Antingen var jag dåligt förberedd eller så gick GPS:en fel eller så har jag helt enkelt inte den formen jag trodde jag hade…

På vägen tillbaka låg jag kring 180 i puls hela tiden, det är ganska mycket det, så jag vågade inte öka något. Vi får se hur det går på lördag.

Märker att hjärnan kan vara både vän och fiende. Om man börjar fokusera på att det går tugnt och gör ont då är det inte bra, men om man måste tänka på något annat, typ mötande cyklister eller trafik går det ofta mycket bättre.

Nu blir det nog vila sig i form tror jag!

Partille vandringsled Paradiset 1 mil

Att springa på vandringsleder är kul. Man har fullt upp med att kolla hur man sätter fötterna så man tänker inte så mycket på att det är jobbigt. Ibland måste man gå för att det är för halt, eller fullt med vatten eller för brant o. dyl. I går var det ganska torrt som tur var, lyckades klara mig utan att bli blöt om fötterna. Kom på mig själv med att springa uppför en brant bara för att jag inte ville gå, korkat, så jag gick i stället… Pulsen sjunker ju inte så det blir bra träning ändå.

Hade bestämt mig innan för att köra ganska lågintensivt så att springa uppför långa backar låg ju inte i linje med det direkt. Låg runt 160 (vilket egentligen är över zon 3, men jag tror inte att mina zoner i pulsklockan stämmer så bra med mig) i puls vilket jag tycker är ganska behagligt. Fick en känsla av att jag kunde springa hur långt som helst, härligt!!

Det är fin natur i ”Paradiset”, jo det heter faktiskt så, denna del av Partille. Fick tipset på leden från Annelie Pompes bok ”Vandring kring Göteborg”, den kan jag rekommendera.

Tyvärr stämde inte kartan i boken med den skyltade leden så jag kom inte runt på det sättet som jag tänkt mig. Kom tillbaka till bilen i stället på Gavelåsvägen. Lyckades dock hitta en till grön/vit markering som jag fortsatte på och kom runt som Annelie beskriver i boken. Lyckades tappa bort stigen i skogen också så jag irrade runt lite, men det är ju lite av tjusningen. Totalt med extrasträckor uppskattar jag min löpning till drygt en mil. Själva leden är 7,5 km, men den går från punkt A till B så man får springa asfalt för att få ihop det till en slinga. En hel del backar blir det …

Just det, gjorde slut på drygt 1300 kalorier, bra … Får se detta som startskottet för Stadsloppet i Karlstad, snart bara en månad kvar!

Lövsjöspåren 9 – Gråbo

Idag blev det gröna Lövsjöspåret. Förra helgen var det det blåa jag sprang. Det blåa är 8 km och det gröna är 9 (fast om man tittar på kartan ser det ut som om det skiljer mer). Jag får ta på mig GPS:en nån dag och kontrollera.

Gick bra, sprang hela, eller var tvungen att gå på några ställen för att ta mig över vattenpölar och lera annars sprang jag hela. Inte samma naturupplevelse här som på 8:an. Här var det grusväg, kalhyggen och kraftledningsgator, men det är alltid roligare att springa i skogen och framförallt att springa där man inte sprungit förut.

Jag är inte mycket för att ta tid, håller mig hellre till pulsklockan, men jag noterade att jag kom runt på 1.03. Det är jag nöjd med måste jag säga.

Senare delen av spåret låg jag på ca 170 i puls hela tiden. Jag kände att jag balanserade på gränsen till mjölksyra, men det kändes bra att kunna springa med den pulsen utan att ha ont och vara helt slut. Ett bra pass, men inget jättekul spår. Skall bli intressant att känna hur det känns i höfterna om någon dag nu!

Nästa löp-pass blir i Central Park, New York (åker på torsdag). Gissa om jag ser fram emot det!!

Gråbo – Lövsjöspåret 1 mil+

Fick min första kommentar här på bloggen i går, kul! Ni hittar det här!

I söndags blev det Lövsjöspåret i Gråbo. Roligt att springa på nya ställen. Det är en bra anledning att se fram emot att få sticka ut och springa nästa gång, att få springa någonstans där man inte sprungit förut. Spåret börjar vid eljusspåret och går sedan genom ett småhusområde som ligger otroligt vacker i skogen bland några sjöar och med bryggor direkt vid tomterna. Här skulle man kunna tänka sig att bo. Närhet till sjöar och närhet till skog. Sedan går spåret in i skogen. Det var lite småknöligt att springa på vissa ställen där skogmaskiner hade kört. Låg en del grenar på marken, lätt att fastna. Sprang största delen, gick upp för några backar. Spåret är 8 km långt och sista delen kommer man ut på grusväg igen (det är väl ingen jätterolig del i och för sig). Sen kommer man tillbaka in på elljusspåret. Där fortsatte jag runt så det borde innebära 8 + 2,5 km totalt. Brände smått otroliga (för att vara mig) 1300 kalorier. Större delen i zon 3.

Det var det längsta jag varit ute på mycket länge, sedan i sommras skulle jag tro. Då gick jag större delen och sprang uppför backar. Nu sprang jag större delen och gick uppför några backar. Det har blivit skillnad på konditionen. Kände av i kroppen i går att jag varit ute, stel och lite öm i höfterna. Idag känns det bättre. Får vila ytterligare någon dag innan man ger sig ut igen nu när man känner sig någorlunda ok i kroppen.

I torsdags var blev det Härskogen igen. Sprang 5 km och gick sedan ytterligare 2,5:an.Inte så himla mycket mer att säga om det. Skönt att kunna springa i lite lättare kläder nu, det går lättare faktiskt!

Man ser mycket mer folk ute som joggar nu. En del ser ganska trötta/tunga ut. Måste säga att det ger en viss tillfredsställelse att veta att man är en av de få som hållit igång hela vintern – känns bra!