Suunto Ambit2 HR – första testet

Ja, mitt första test av nya leksaken, Suunto Ambit2 HR, gjorde jag i går. Tänkte bara skriva en liten rapport av vad jag kom fram till.

Började att koppla ihop den med pulsbandet, inga problem. Smart att pulsbandet är en del av ”strömbrytaren” till själva pulssändaren, ingen risk att den drar batteri när man inte har det på sig. Gick ut och startade ett träningspass, också smart att man väljer vad man skall träna (det gjorde man inte på Polar), så nu valde jag löpning och startade GPS:en. Det tog någon minut för den att få kontakt, får undersöka om det finns något knep för att få det gå snabbare.

När GPS:en var igång började jag springa. Allt funkade perfekt, pulsen, hastigheten, medelpuls och lite all möjlig information. Bläddrade i visningsmenyn medan jag sprang, texten syntes bra (nästan all text i alla fall, återkommer till det :-)), bättre än i min Polar där det faktiskt är ganska dålig kontrast och kan vara svårt att se i bland.

Kunde konstatera att jag sprang i maklig takt, 6-7 km/h. Hmm, inte fort, men som sagt hade inte sprungit på ett tag så konditionen var väl kass. Bestämde mig för att öka och se hur den reagerade, konstigt, farten sjönk när jag sprang fortare, kan vara en eftersläpning om inte GPS:en uppdateras så ofta …

När jag kom i mål stoppade jag tiden och såg att toppfarten varit 12.9 km/h, ännu märkligare … Ok, efter lite knappande insåg jag att det jag trott varit min fart var min kilometertid, alltså minuter/km inte km/h och just själva enheten stod med väldigt liten text och det såg jag inte i farten 🙂 Dagens glada överraskning alltså, konditionen var inte helt körd i botten.

Så över till den roliga biten, tanka upp informationen på internet och kolla på Suuntos hemsida, www.movescount.com, (dom kallar ett träningspass för ett ”move”). Så här ser det ut:

Man får en himla massa information och dessutom grafer med puls, höjdskillnad, fart, you name it. Dessutom kan du dra på kartan och se exakt var i grafen du var då, hur coolt som helst.

Summa summarum, väldigt nöjd med det lilla jag testat hittills. Det jag först och främst var på jakt efter var att kunna se min fart, och nu vet jag ju hur det funkar :-). Ser fram emot nästa träningspass.

Kan väl passa på att nämna att jag använder klockan som vardagsklocka också, funkar alldeles utmärkt, är uppladdningsbar vilket jag tycker är bra, man behöver inte bry sig så mycket då om man använder belysningen, bara att ladda. Fast man behöver inte ladda den så ofta, har inte gjort det än och jag satte på den på julafton ..

Hälsenan kändes bra idag, så detta skall nog gå bra nu hoppas jag. Återkommer inom någon dag med rapport om mina första upplevelser av skate på längdåkningsskidor också, det var kul!

Sprungit 4 km!!

Ja, det är ju kanske inte så märkvärdigt, men eftersom jag varit skadad sedan september är det stort. Kände lite i hälsenan, men inte mycket. Nu får vi bara hoppas att det inte blir värre efter någon dag!

Fick inviga min nya julklapp också Suunto Ambit 2 HR! Mycket nöjd måste jag säga, kommer skriva mer om den senare när jag testat den ordentligt, men för en prylnörd så går det knappt att hitta bättre!

Nu håller vi tummarna att hälsenan inte börjar spöka igen!! Hörs snart!

Uppdatering: Fyller på här lite en dag efteråt. En sak jag inte nämnt tidigare är att min ansträngningsastma verkar ha blivit lite värre. Märkte det även när vi var i Funäsdalen över jul/nyår. Fick ta Bricanyl för att kunna andas ordentligt när jag ansträngde mig. Nu tog jag Symbicort innan jag sprang och det funkade någorlunda, kände av det lite grand ändå.

Hade även ont i ländryggen, typiskt ”otränadsymptom”, kommer ihåg att jag hade det i början, men det var ett tag sedan, bör väl bli bättre om några gånger.

Sprang i mina Nike Structure skor denna gång. Får för mig att det är bättre att springa i dom när hälsenan inte är 100 eftersom de ger mer stöd och jag förhoppningsvis springer lite mindre svajigt i dom. Så nu fick jag nog skrivit ner allt som kan vara bra att komma ihåg!

Var hos läkaren i torsdags.

Fick tid hos IFK-kliniken denna gång, eller bad att få komma dit skall jag väl säga. Känns som att de är lite bättre på idrottsrelaterade skador där. Jag är lite orolig att det skall bli kroniskt om skadan består för länge. Läkaren remitterade till MR så i morgon blir det MR och på fredag har jag telefontid med läkaren igen.

Annars springer jag inget alls för tillfället. I lördags var vi i och för sig och åkte skridskor, det var något år sen sist. Kul och jobbigt! Synd att man inte har tillfälle att åka oftare det hade nog varit både nyttigt och kul!

Bloggen 2 år!!

Ja, missade min egen födelsedag med ett år, det var igår det var tvåårsdag! Men, men, så är det ibland. Springer fortfarande inget. Höger hälsena är lika svullen fortfarande. Får boka nytt besök till läkaren, men jag vet att det kommer att ta ytterligare tid oavsett vad som händer. Känns skit!!

Konditionen är väl hyfsat i botten snart. När jag väl blir frisk från detta får jag utarbeta nån teknik för att det inte skall hända igen. Man blir ju inte yngre och vill ju fortsätta att förbättra resultat, men det är ju svårt om man blir skadad hela tiden.

Varit hos läkaren för hälsenan i tisdags.

Drog mig för att gå dit, tänkte det går nog över, men icke. Å andra sidan fick jag ju inga nyheter precis, fortsätt som du gjort med tåhävningarna, räkna med tre – sex månader!

SKIT!! När jag kommer igenom det här måste jag verkligen fundera på hur jag skall springa för att det inte skall hända igen. Man kommer ingen vart om man skall göra uppehåll på halvår varje gång!

Ok, man kan ju träna annat och jag styrketränar en gång i veckan, men jag har ingen lust eller motivation till någon annan konditionsträning, så är det bara. Vet inte varför, men jag tycker löpning är kul, det hade jag aldrig trott för tre år sedan!

Kanske är det något med att man faktiskt orkar göra något som man aldrig gjort förut som är så häftigt, jag vet inte, det enda jag vet är att jag skall tillbaka. Tåhävningar tre ggr per dag är det som gäller nu tills hälsenan blir bättre!

Provsprungit – gick åt h…..

Jaha, då var det dags att testa en liten provrunda. Har inte känt något i hälsenan idag efter lunch. Varje morgon brukar den vara lite öm och stel, men efter stretching och tåhävningar (excentriska) blir det bra.

Så sagt och gjort, snörde på skorna och testade hemma utanför dörren. Plan asfalt, lugnt och fint. Kände av efter ca 300 m att det ömmade i senan. Vågade inte fortsätta. Det gjorde inte på något sätt så ont att jag inte kunde springa, men jag vet att det kan bli betydligt värre om man fortsätter att belasta senan när det väl börjat ömma.

Bara att fortsätta med tåhävningar och styrketräning i några veckor till, skit …

Träningsuppehåll

Ja, då var det sluttränat på ett tag. I måndags hade jag så ont i hälsenan att jag knappt kunde gå. Sedan dessa har det blivit något bättre, men den är öm. Smörjer med Voltarensalva och tar tabletter, men att springa är det inte tal om just nu, skit 🙁

Att det alltid skall behöva bli så här … Får se hur lång tid det tar nu då att bli bättre igen. Har inte varit hos läkaren och har inga direkta planer på det heller eftersom jag vet vad dom kommer att säga, ingen löpning och gör övningar. Jag avvaktar över nästa vecka och sen får vi se veckan efter om jag vågar prova med lite lugn joggning på slätt underlag.

Med lite tur kanske det blir fjällvandring i veckan som kommer, planerar att åka upp till Funäsdalen en sväng. Att vandra borde jag fixa i alla fall.

Det slog mig att man lär känna sin kropp ganska bra genom att löpa (och säkert andra idrotter också) hade jag inte sprungit nu så hade jag nog inte ens reflekterat över att jag hade ont i hälsenan, jag hade helt enkelt inte märkt av det.

Härskogen och ont igen …

Sprang Härskogen 5:an idag. Gick tungt av någon konstig anledning, vet inte varför. Plötsligt fick jag ont i vänster knä och kunde inte fortsätta springa. Testade ett par gånger men det gick inte. Jag fick gå i några minuter och sen släppte det som tur var, kunde springa resten.

Tyvärr känner jag att jag fått ont i hälsenan igen, eller igen är väl fel ord för det är höger ben nu, förra sommaren var det vänster (fick kolla bloggen för jag trodde faktisk det var samma sida, bra att föra bok). Tror att det beror på löpningen i tisdags med löpargruppen som blev lite ”too much” helt enkelt. Får se åt vilket håll det utvecklar sig, nu vet jag ju i alla fall hur jag skall träna för att bli bättre, men jag vet också att det tog flera månader senast och det känns inte roligt. Annars har jag ju haft ganska bra ”feeling” nu och känt mig redo för att höja ribban lite så det här var inte skoj …

Planerar att springa på tisdag med löpargruppen, får se hur senan känns om det blir av eller inte, just nu haltar jag i trappor så …

Intervall

Vågade mig på att köra lite intervall i regnet idag. Fick springa i mina Nike skor, mina nya Energy Boost hade åkt i förväg upp till Hammarö. Lite skillnad, de är klart stabilare och lite tyngre.

Intervall är ju inte så skoj, och tråkigare blir det när pulsklockan strular, då ser man inte ens vilken puls man kommer upp i! Nåja, får se hur det känns i benet i morgon om det blivit värre eller inte.

Får försöka mig på milen på fredag på Kilene, kanske till och med lite längre.

På lördag blir det Springsteen!! (å nästa lördag blir det 2,1 mil springa på sten, öhh, är man från Göteborg så är man .. ;-))

Dags för Energy Boost!

Ja, vet inte var jag skall börja riktigt… Har varit i London med familjen, ingen löpning där, men en himla massa gående. Var orolig för mina fötter, förra våren fick jag ju nervinflammation när vi gick i New York i en vecka. Nu hade jag mina inlägg i hela tiden. Det gick skapligt och fötterna höll i alla fall.

När vi knallade runt i London råkade jag se Adidasbutiken och den nya Boost-tekniken. Hade inte hört talas om denna innan. Testade ett par löparskor, Adistar Boost, men vågade inte köpa dem direkt. Gick hem och googlade och tänkte att har man problem med fötterna kan det ju vara värt att testa. Gick tillbaka nästa dag och då var dom sålda 🙁 Surt, men jag köpte ett par Energy Boost istället. Inte lika mycket stöd, bra eller dåligt?!?

Nu har jag hunnit testa dom i alla fall, först Härskogen 5:an och i söndags 5:an två varv. Tänkte ganska mycket på min stegisättning och försökte justera steget. Jag känner tydligare i dessa skorna att jag trampar lite snett, men de är himla sköna på foten, inga skavsår efter en mil heller som jag fick senast.

Nu är det snart nära Göteborgsvarvet. Träningen har ju lidit, nu springer jag hyfsat, har ont, lite, men det har inte blivit värre. Får bli något långpass till och så får vi se om jag vågar köra något tempo-också!

Måste skaffa nytt pulsband till min klocka också, mitt måste vara utslitet, för det funkar 30% av tiden.