Härskogen 5 km

I lördags sprang jag Härskogen igen för första gången på länge. Det gick också sådär, hälsenan började ömma lite så jag bestämde mig för att gå efter 3 km ca. Gick de sista 2 km.

Inga direkta känningar i hälsenan på söndag morgon dock, så jag kanske var lite väl försiktigt. Men jag tror jag får springa lite plant några gånger till innan det blir backiga elljuspår igen.

Fortfarande ont under fötterna, använder mina inlägg hela tiden. På dagen när jag går känner jag i princip ingenting, men på kvällen om man sitter i soffan kan jag känna att det bränner och sticker under fötterna. Hade jag vetat att det aldrig skulle bli värre än så här hade man väl kunnat stå ut med det, men det vet man ju inte. Vet inte vad det beror på och om det blir bättre eller sämre beroende på vad man gör! Hmm …

Måste få till lite mer frekvent träning nu, 2 gånger per vecka eller helst 3, just nu känner jag att det är lite för klent!

Prästtjärn 5, läkarbesök m.m.

I går sprang jag Prästtjärn för första gången sen våren 2013! Känns lite sjukt att det var så länge sedan. Vart tar tiden vägen egentligen?

Det gick sådär, kan man väl säga. Jag hade som mål att ta mig runt utan att gå och det lyckades jag med, men mer var det inte. 37 minuter blev tiden. Det var i och för sig ganska mörkt och sista biten såg jag nästan ingenting, hade ingen pannlampa så jag fick ta det lite försiktigt, kanske hade blivit någon minut bättre i ljus.

Det som var lite trist var att jag kände av hälsenan efter 3 km ca. Förstod först inte om det var nån skit i skon eller om det var senan, men det kände jag i morse, senan var öm igen. På med lite tåhävningar alltså. Det verkar som om det är backarna som gör att det blir problem, så till er som har problem med hälsenor, spring plant!

GPS:en var inte klockren igår heller, tog bra tid på sig innan den startade och sedan hade den inte reggat första km när jag tankade upp info på Suuntos site. Den hade dock koll på sträckan ändå så värdena verkade stämma.

Var hos läkaren för ett par veckor sedan. Har som jag nämnt tidigare ont under båda fötterna från och till. Nedsjunkna framfotsvalv har jag tydligen och jag måste använda inlägg i skorna hela tiden, det kommer inte att bli bättre med tiden, snarare tvärt om. Igår var jag hos en ortopedtekniker och skaffade mig ett par inlägg till, har redan ett par, men nu köpte jag ett par tunnare, mer för ”finskor”. Bara att hoppas att det onda går över om man börjar använda dessa regelbundet nu då. Lite jobbigt annars för det sticker, bränner och gör ont under fötterna. Ja är det inte det ena så är det det andra …

Måst säga att jag har viss förståelse för folk som slutar träna. Får den känslan ibland, konditionen var mycket bättre för ett halvår sedan och nu orkar man knappt runt utan att gå, men inte ge upp, bit ihop så kommer väl konditionen tillbaka igen, och då blir det kul på nytt!

Första rundan med dubbskor

Då var det dags för årets första runda med dubbskor. Sprang hemifrån och det blev inte så långt, 4 km bara. Det var väl bra att använda dubbskorna, men snön var väldigt mjölig så fästet var inget vidare. Kändes ganska tydligt i smalbenen, de blev blytunga, man använder väl musklerna på ett helt annat sätt när man inte får fäste ordentligt. Är nog bra träning det också, men jobbigt för benen.

Börjar känna lite domningar i höger fot bakom tårna, känns lite konstigt. Inte när jag springer utan när som helst på dagen. Får hoppas att det är något tillfälligt övergående. Hälsenan börjar dock bli bra (är det inte det ena så är det det andra), nästan helt ok nu.

Måst berömma Ambit2 klockan igen, GPS:en startade på 3 sekunder i dag, otroligt snabb!

9 km Partille

Det blir mycket springa på asfalt nu, vill skona hälsenan och inte köra de vanliga sträckorna i skogen med mycket backar. I dag blev det Partille, Utby, Bergsjön, 9 km ca.

För jädra bra med GPS alltså, man kan springa hur som helst och ändå få kvitto på hur fort man springer. Inte så märkvärdigt tycker väl många som springer med telefon, men jag gör inte det, för klumpigt och musik stör mig bara, så GPS-klocka passar mig perfekt.

Fortfarande mycket nöjd med Suunton, GPS:en hittar sateliterna blixsnabbt och sen är det bara att springa. Hittade en ny vy i klockan där man ser både fart och puls samtidigt, den vyn gillar jag! Just det, glömde nämna att jag sprang med en kompis som hade runkeeper, han sprang 6,5 km och jag 5,9, hm, hoppas min GPS går rätt och hans fel för det är inte roligt när man inte kan lite på värdena. Tänk att springa ett lopp och ligga på 50 tempo, bara för att märka att det är en km kvar till mål … Måste kontrollmäta mot något vid tillfälle!

Sprang från Partille bort mot Utby och genom Utby, fick lite inlevelse (det var på tiden) och bestämde mig för att springa upp till Bergsjön på bussvägen. 112 meters stigning, började känna att det brände i benen och börja gå, vill inte riskera återfall med hälsenan. Gick 5 gånger totalt, blev lite rädd för det kändes konstigt i höger hälsena, men förhoppningsvis har det gått bra.

För första gång sedan jag börjat springa efter uppehållet kände jag ”flyt”, jag bara flöt fram, den känslan är så skön, det känns som man kan springa hur länge som helst. Det blev mitt långsammaste pass, men också det längsta med mest stigning så det var väl ok. Snitt tempo på 7,1 min/km trotts gång 5 gånger!

Några löprundor och mer om Ambit2

Så, då har man kommit igång lite med löpningen igen. Har varit lite dålig att blogga om det här på löparbloggen, men det kommer mer!

Är riktigt nöjd med min nya Suunto Ambit2 måste jag säga. Har nu testat den 5 ggr sammanlagt och den funkar klockrent. GPS:en får kontakt blixtsnabbt bara man rör sig lite. Brukar räcka med att starta den i dörren så har den kontakt innan man hunnit ut på gatan.

Suuntos hemsida Movescount.com tycker jag också om, det enda negativa om man nu skall ta upp något är att det tar lite tid att ladda upp informationen, några minuter. Med polarklockan gick det fortare.Om det är mörkt när man springer kan man välja att ha belysningen i klockan tänd hela tiden, kanske inte att rekommendera om man springer långt, men funkar för intervaller. Lätt att komma åt varvknappen av misstag bara och skapa ett nytt varv.

Har sprungit lite olika längder från 3 km till 6,5 km. Känner av ansträngningsastman ganska tydligt, lite störande, förtar njutningen av att springa. Det är ju kallt och jag borde nog ta brikanyl innan, men förra vintern behövdde jag det inte så jag vet inte.

Känner fortfarande av hälsenan, men inte när jag springer och det blir inte värre efter jag har sprungit heller. Varje morgon måste jag göra mina tåhävningsövningar dock annars gör det lite ont.

Har sprungit ungefär två ggr per vecka och gått ner 2 kilo sedan 7:e januari. Börjar så sakta komma tillbaka igen. Är grymt sugen på att få springa i varmare väder, just nu känns kylan himla tråkig.

Suunto Ambit2 HR – första testet

Ja, mitt första test av nya leksaken, Suunto Ambit2 HR, gjorde jag i går. Tänkte bara skriva en liten rapport av vad jag kom fram till.

Började att koppla ihop den med pulsbandet, inga problem. Smart att pulsbandet är en del av ”strömbrytaren” till själva pulssändaren, ingen risk att den drar batteri när man inte har det på sig. Gick ut och startade ett träningspass, också smart att man väljer vad man skall träna (det gjorde man inte på Polar), så nu valde jag löpning och startade GPS:en. Det tog någon minut för den att få kontakt, får undersöka om det finns något knep för att få det gå snabbare.

När GPS:en var igång började jag springa. Allt funkade perfekt, pulsen, hastigheten, medelpuls och lite all möjlig information. Bläddrade i visningsmenyn medan jag sprang, texten syntes bra (nästan all text i alla fall, återkommer till det :-)), bättre än i min Polar där det faktiskt är ganska dålig kontrast och kan vara svårt att se i bland.

Kunde konstatera att jag sprang i maklig takt, 6-7 km/h. Hmm, inte fort, men som sagt hade inte sprungit på ett tag så konditionen var väl kass. Bestämde mig för att öka och se hur den reagerade, konstigt, farten sjönk när jag sprang fortare, kan vara en eftersläpning om inte GPS:en uppdateras så ofta …

När jag kom i mål stoppade jag tiden och såg att toppfarten varit 12.9 km/h, ännu märkligare … Ok, efter lite knappande insåg jag att det jag trott varit min fart var min kilometertid, alltså minuter/km inte km/h och just själva enheten stod med väldigt liten text och det såg jag inte i farten 🙂 Dagens glada överraskning alltså, konditionen var inte helt körd i botten.

Så över till den roliga biten, tanka upp informationen på internet och kolla på Suuntos hemsida, www.movescount.com, (dom kallar ett träningspass för ett ”move”). Så här ser det ut:

Man får en himla massa information och dessutom grafer med puls, höjdskillnad, fart, you name it. Dessutom kan du dra på kartan och se exakt var i grafen du var då, hur coolt som helst.

Summa summarum, väldigt nöjd med det lilla jag testat hittills. Det jag först och främst var på jakt efter var att kunna se min fart, och nu vet jag ju hur det funkar :-). Ser fram emot nästa träningspass.

Kan väl passa på att nämna att jag använder klockan som vardagsklocka också, funkar alldeles utmärkt, är uppladdningsbar vilket jag tycker är bra, man behöver inte bry sig så mycket då om man använder belysningen, bara att ladda. Fast man behöver inte ladda den så ofta, har inte gjort det än och jag satte på den på julafton ..

Hälsenan kändes bra idag, så detta skall nog gå bra nu hoppas jag. Återkommer inom någon dag med rapport om mina första upplevelser av skate på längdåkningsskidor också, det var kul!

Sprungit 4 km!!

Ja, det är ju kanske inte så märkvärdigt, men eftersom jag varit skadad sedan september är det stort. Kände lite i hälsenan, men inte mycket. Nu får vi bara hoppas att det inte blir värre efter någon dag!

Fick inviga min nya julklapp också Suunto Ambit 2 HR! Mycket nöjd måste jag säga, kommer skriva mer om den senare när jag testat den ordentligt, men för en prylnörd så går det knappt att hitta bättre!

Nu håller vi tummarna att hälsenan inte börjar spöka igen!! Hörs snart!

Uppdatering: Fyller på här lite en dag efteråt. En sak jag inte nämnt tidigare är att min ansträngningsastma verkar ha blivit lite värre. Märkte det även när vi var i Funäsdalen över jul/nyår. Fick ta Bricanyl för att kunna andas ordentligt när jag ansträngde mig. Nu tog jag Symbicort innan jag sprang och det funkade någorlunda, kände av det lite grand ändå.

Hade även ont i ländryggen, typiskt ”otränadsymptom”, kommer ihåg att jag hade det i början, men det var ett tag sedan, bör väl bli bättre om några gånger.

Sprang i mina Nike Structure skor denna gång. Får för mig att det är bättre att springa i dom när hälsenan inte är 100 eftersom de ger mer stöd och jag förhoppningsvis springer lite mindre svajigt i dom. Så nu fick jag nog skrivit ner allt som kan vara bra att komma ihåg!

Var hos läkaren i torsdags.

Fick tid hos IFK-kliniken denna gång, eller bad att få komma dit skall jag väl säga. Känns som att de är lite bättre på idrottsrelaterade skador där. Jag är lite orolig att det skall bli kroniskt om skadan består för länge. Läkaren remitterade till MR så i morgon blir det MR och på fredag har jag telefontid med läkaren igen.

Annars springer jag inget alls för tillfället. I lördags var vi i och för sig och åkte skridskor, det var något år sen sist. Kul och jobbigt! Synd att man inte har tillfälle att åka oftare det hade nog varit både nyttigt och kul!

Bloggen 2 år!!

Ja, missade min egen födelsedag med ett år, det var igår det var tvåårsdag! Men, men, så är det ibland. Springer fortfarande inget. Höger hälsena är lika svullen fortfarande. Får boka nytt besök till läkaren, men jag vet att det kommer att ta ytterligare tid oavsett vad som händer. Känns skit!!

Konditionen är väl hyfsat i botten snart. När jag väl blir frisk från detta får jag utarbeta nån teknik för att det inte skall hända igen. Man blir ju inte yngre och vill ju fortsätta att förbättra resultat, men det är ju svårt om man blir skadad hela tiden.

Indoor walking

Det var ett tag sen jag skrev nu. Ingen förändring direkt. Höger hälsena spökar fortfarande. Har inte sprungit något tyvärr!

Idag var jag i alla fall på ett Indoor walking pass för första gången i mitt liv. Det var faktiskt kul. Kändes ganska mycket som att springa och blev lite variation också med låga ställningar och sånt. Passade mig! Det kan jag helt klart tänka mig köra igen.

Det var kul också för de flesta hade pulsband så man kunde se pulsen på en projektor fram i salen. Jag hade kanske ställt min maxpuls 5 slag för lågt (det fick man göra när man gick in i salen), men jag låg väldigt högt i puls hela tiden jämfört med andra.

Kände inget i hälsenan på passet så detta är nog ett bra komplement!