Stadsloppet i Karlstad m.m.

Ja, det har inte blivit så mycket bloggande det senaste. Har varit lite mycket att göra på jobbet bl.a. Men i alla fall, Stadsloppet i Karlstad är avklarat. En liten besvikelse det också.

Jag kände att denna gången när jag hade GPS-klocka skulle jag kunna ha bra koll på min fart och inte tappa p.g.a. att jag inte visste hur fort jag sprang. Gick riktigt bra i början hade ett tempo på under 5.5 min/km, ibland nere på 5.2. Kändes inte tungt, riktigt bra.

Ute på Orrholmen efter 5 km blåste det lite motvind, tog första 5 på 28 min ca, men där började det sacka lite. Hade helt enkelt inte konditionen att springa fortare på slutet. Kom i mål på dryga timman och 40 sekunder. Hmm, två minuter långsammare än förra året. Inte nöjd, men hösten var ju helt kass så det har väl gett utslag. Två förkylningar under våren och dessutom en hälsena som inte blir helt bra så att jag inte vågat springa backar.

Men skam den som ger sig. Nu får vi köra lite längre och lugnare under sommaren så testar vi midnattsloppet i augusti.

Sprang Skatås 8:an idag, makligt tempo, men nu känner jag av hälsenan en hel del. Hade en hel del problem med att främre delen av fötterna domnade också.

Just det, ang. Suunto Ambit 2, ibland händer det att den inte hittar satelliterna. Står och hoppar mellan 9%, 15%, 8% och kan hålla på så hur länge som helst, skitirriterande. Provade att backa ur och starta träningen på nytt, 2 sekunder sen var satelliterna hittade, ett litet tips om ni har samma problem!

Skade och sjukbloggen!

Ja, man kanske skulle byta namn på bloggen till det. Har sprunigt ett par gånger efter Göteborgsvarvet, Härskogen en gång och 7 km asfalt en, men nu är jag tokförkyld igen… Har en jädra hosta som inte vill ge med sig.

Har anmält mig till Stadsloppet och hinner antagligen bli precis frisk tills dess, men utan mer träning, typiskt …

Göteborgsvarvet 2014 – ingen höjdare…

Så var det dags då, Göteborgsvarvet igen! Full av förväntan och pirrigt värre. Startgrupp 16 i år, lite bättre än förra året. Kollade pulsen innan jag började springa 150 slag/minut, hmm, det där är ju inte helt ok, borde ligga på 80 ca.

Började springa och allt gick bra, Första 5 på 31 minuter, första milen på 1.06 ca. Nu kände jag att detta kan bli bra, håller ett lugnt tempo och sparar lite krafter. Känner man sig pigg på slutet kan man ju alltid öka!

Sen händer det som inte skall hända, igen! Får ont, detta året i höftböjarna/ljumskarna förra året var det mer inne i höfterna. Det gör rikigt ont så jag går uppför Götaälvbron och hoppas att det skall släppa, det gör det såklart inte, så fort jag börjar springa gör det skitont igen, så ont att jag inte riktigt kan förmå mig att springa hela vägen. Jag går/springer sakta uppför Avenyn och sista biten till Slottsskogen, kommer i mål på 2.42 något, en minut sämre än förra året. Inte vad jag hade planerat.

Trotts betydligt längre träningssträckor, 1,3 och 1,8 mil innan på asfalt blir det alltså så här. Får väl börja springa 2,5 mil till nästa år…

Sprang hela loppet med extremt hög puls och 170-190 hela tiden, bra träning i alla fall 🙂

Hade givetvis ont under fötterna också, men jämför med höfterna var det inget. Ja, ja nu står Stadsloppet i Karlstad på tur, där blir det nog konditionen som avgör, för det var det inte här i alla fall!

Partille -> Lerum + omväg m.m.

Då var det genrepat och klart inför Göteborgsvarvet i morgon! Förra onsdagen sprang jag från Partille till Lerum och en lite extra omväg i Lerum, totalt blev det 1,8 mil. Gick bra måste jag säga, 2.01 tim tog det och fokus var inte på att springa snabbt. Hade värk i kroppen 5 dagar efteråt så det var nog nyttigt.

I onsdag tog jag sista runda, 6 km asfalt, med lite mer tempo, 6.0 tempo. Inte heller det var grymt jobbigt.

Enda problemet som jag känner nu är mina förbannade fötter, det värker och sticker under fotsulorna. I går kändes dom ganska bra, men idag känns dom inte alls bra. När jag sprang från Partille till Lerum hade jag ont i fötterna hela vägen nästan, det enda jag fokuserade på när jag sprang, förtar nöjet ganska rejält, riktigt skit. Och inte vet jag om det kommer att bli bättre på sikt heller…

Ja, i morgon är det Göteborgsvarvet och målet är att springa under 2.27 i alla fall, helst ännu bättre såklart, men gör jag det går jag upp en startgrupp till nästa år. Borde gå om jag inte får alldeles för himla ont under fötterna.

Köpte nya skor i går på mässan, Adidas Boost nått, med pronationsstöd i iallafall. Jag springer i dom i morgon utan att ha testat dom en meter innan. Jag har ju ändå ont i fötterna så vad spelar det för roll liksom!

Wish me luck!!

Träningsläger i Finland!

I wish!! Jo, jag har varit i Finlad (Imatra) och tränat på att dricka öl!! 🙂 Dricker normalt sett inte så mycket öl (mest vin:-) ), men nu blev det ett antal varje dag.

Lyckades ta mig ut på en runda som blev 1,4 mil, delvis extremt kuperad, de brantaste backar jag sprungit i, så brant att det var risk att trilla och sedan 7 km slätt. Givetvis ingen kanontid, men det var inte meningen heller!

Sen blev jag förkyld, superförkyld, sitter fortfarande i och det var 2 veckor sedan nu. Inte den bästa uppladdingen inför GBG-varvet precis.

Sprang Kilene i helgen ändå, 1.04, kasst, men får skylla på att jag inte ville fresta på med en förkylning i kroppen.

Nu vill jag få till ett långpass till inom kort och sedan ett kortare pass med lite tempo till helgen eller i början på nästa vecka, sen får det vara färdigladdat och den 17:e maj smäller det!

Kilene och Lerum-Partille

Nu har man kommit upp lite i längd på löpningen! I söndags sprang jag Kilene, milen igen. Kände av andningen, ansträngningsastma. Hade egentligen tänkt ta Bricanyl innan, men glömde av det. Gick väl ganska ok ändå, men det tog 7 km innan andningen kändes ok. Sprang runt på 1.02, putsade min tid från sist med 30 sekunder och det var nog mest för att jag kände till tiden och ville springa fortare, man är ju sån 🙂

I går sprang jag från jobbet i Partille och hem, till Lerum. 1,3 mil är det enligt GPS:en. Tog 1.30 ganska exakt. Inte så fort, men poängen är att vänja kroppen vid sträckan inte att träna kondition. Känns nästan lite nervöst att springa så långt. Av någon anledning får man för sig att så fort man springer över 1 mil skall det hända något, som att kroppen inte skall orka med och att man skall få ont och behöva gå, men inget hände! Eller, ont fick jag, i fötterna och det stör mig grymt mycket för det har jag inte haft problem med förut (jo, lite). I högra foten får jag ont under trampdynan, hålfoten, gör bara riktigt ont, inte det minsta trevligt och den vänstra foten somnar/domnar bort. Försöker få bort det genom att knipa med tårna och ändra löpsteget och farten och lite allt möjligt, men det funkar sådär.

Hälsenan spökade också, var lite orolig för jag började känna av den efter 4 km ca och sen höll det i sig hela vägen. Stretchade excentriskt när jag kom fram och väntade med spänning tills jag vaknade i morse, det är då domen kommer, gör det ont när man kliver ur sängen är det kört, men det gjorde det som tur var inte, puh …

Sprang utan inlägg i skorna, men med mina gamla Nike structure skor, de har ju mycket bättre pronationsstöd än mina Adidas Boost som är neutrala. Kommer nog inte att springa så långt i dom igen, nästa test blir med mina Adidas utan inlägg.

Jag börjar fundera på om jag skall försöka göra ett par egna inlägg som är mer för löpning, mina gjutna inlägg är lite väl extrema för löpning tror jag. Kanske ta ett par inlägg och köpa någon kudde och klistra på, nått får jag göra i alla fall.

Måste återigen berömma min Suunto Ambit 2 klocka. Så himla bra, och så skönt att kunna se vilken fart man håller. Nu bär det iväg på semester till Finland en vecka. Har packat ner löpargrejerna (är egentligen ingen sån fanatiker som packar grejerna på semester) eftersom det är Göteborgsvarvet om prick en månad och en dag. Målet i år får blir först och främst att slå förra årets resultat, men även att springa under 2.30, mer än så vill jag inte hoppas, det får bli bonus i så fall!

Skatås milen – en j..vla massa backar!

Förra helgen sprang jag milen i Skatås! Jag hade ju sprungit den förut en gång, fast då sprang jag fel så jag hade ju inte sprungit hela. Nu sprang jag rätt och den delen jag missade innehöll en jävla massa backar!

Ganska bra träning egentligen, tyvärr började jag känna lite i hälsenan igen. Känns som att jag balanserar på en fin linje där minsta överansträngning gör att det känns mer och mer. Måste ändå säga att den var ganska rolig att springa. Fick lite feeling när jag blev omsprungen av ett par mer vältränade löpare uppför en backe och bestämde mig för att hänga på. Jag hängde på hela vägen och när vi kom upp svartnade det nästan, riktigt tungt.

Tiden var inget att skriva hem om, dryga timmen fast detta var från parkeringen.

Har även sprungit asfalt 6 km och Härskogen 5 igen. Inte mycket att orda om där heller, känns inte riktigt som att konditionen lyfter. Känns alltjämt lite tungt. Går och väntar på den rätta känslan, men den vill inte riktigt infinna sig och snart är det dags för Göteborgsvarvet …

Senast sprang jag med mina Adidas Boost skor med min inlägg i, det var första gången. Funkade bra inga konstigheter. Får testa att springa längre och se om det funkar lika bra!

Härskogen 5 och läkarsamtal

Sprang Härskogen 5:an i går. Gick lite bättre än senast, putsade tiden med 1 minut så nu var jag nere på 32 blankt. Fortfarande ingen raketfart precis, men det går åt rätt håll, börjar kännas bättre och bättre tycker jag. Pyttekänningar i hälsenan, men även här känns det bättre och bättre.

Läkaren ringde upp i går också. Hade tittat på MR-bilderna av fötterna. Han kunde se lite irritation under trampdynorna vid lilltå och stortå och det stämmer ganska väl med mina symptom, att det sticker och domnar och kan göra lite ont där. Men, som han uttryckte sig, det finns ingen quickfix på detta, bara att använda inläggen i skorna regelbundet så bör det bli bättre på sikt. Jag tycker nog att det känns bättre också, använder mina inlägg hela dagarna, men springer inte med dom varje gång.

Har inte skrivit om min Suunto Ambit 2 på ett tag nu, men nu har jag verkligen fått testa den ordentligt och jag tycker nog absolut att den är strået vassar än min Polarklocka (såklart den har ju GPS så det går inte att jämför rätt av). Känns mer gedigen, hittar pulsband och GPS hur fort som helst och har aldrig strulat det minsta. Använder den som vardagsklocka hela tiden utan problem. Kan definitivt rekommendera den!

Skatås 8:an och 5:a asfalt

Ja, än så länge håller min ambition med tre ggr per vecka. Sprang Skatås 8:a i tisdags och 5 km plan asfalt i torsdags. Det går inte så fort än, känns lite frustrerande!

I torsdags tog det tre km innan benen kände någorlunda lätta. Kanske kan det vara så att jag inte är van att springa varannan dag, har nästan aldrig gjort det. Eller så har jag bara sämre kondition helt enkelt!

Härskogen igen och 6 km asfalt.

Man bestämmer sig för att gör en sak och sen gör man precis tvärt emot, smart! Hade ju sagt att jag skulle vänta med backiga banor tills hälsenan kändes bättre, men tvärt emot sprang jag Härskogen igen. Min fru och dotter ville så vad gör man?

Men, det gick faktiskt bra! Sprang hela, långsamt förvisso, drygt 33 minuter, men hälsenan kändes bra! Där föll en liten sten måste jag säga!

Sen, i lördags, sprang jag plant på asfalt, det gick väl ok det också, men det är irriterande att konditionen inte är vad den var i somras!

NU har det slagit mig också att det bara är två månader kvar tills Göteborgsvarvet 2014! Panik!! Inte riktig panik kanske, men kort om tid kvar! Måste komma igång med mer frekvens nu, ett backpass, ett slätpass och ett långpass i veckan är tanken. Klarar jag tre pass i veckan och två, tre, på över milen så bör det vara ganska lugnt, får inte balla ur nu! Måst plocka bort ett par kilon från magen också (nån som känner igen sig?)!

Om ett par dagar är det magnetröntgen av fötterna också, dom spökar ju fortfarande lite, sticker i dom och gör ont ibland.