Stadsloppet Karlstad 2013

Ja, då var det avklarat! Jag tycker det är en himla skön känsla innan loppet, alla är förväntansfulla, lite pirrigt. Lite väl pirrigt denna gången kanske, strax efter start hade jag redan en puls på 150, det brukar ta mig några minuter att komma dit annars.

Allt gick bra i starten, hade ett bra tempo och följde 50-ballongen ett tag. Sen fick jag släppa, men det gjorde inte så mycket, 50 var ju knappast en rimlig tid för min del just nu ändå! Vid första drickat tog jag sportdryck och gick medan jag drack. Vid 5 km låg jag 1,30 under halvtimmen, nu var man uppvärmd så nu kan man ju öka …

Gick vid andra drickat också för att få ner pulsen som nu låg stadigt över 180. Hmm, med så hög puls vågar man inte riktigt öka så jag låg kvar i samma tempo. Höll utkik efter km-markeringarna, men det kom inga, förrän vid 9 km, och då var det ju så dags. Insåg att jag klart skulle komma under timmen, men knappt skulle slå min tid från förra året på 58.47. Vågade inte spurta förrän jag såg målet heller och gjorde samma miss som på Göteborgsvarvet. Jag trodde en reklambåge var målet, men det var det inte och fick glatt spurta vidare ytterligare 200 meter. Kom in på 58.30 enligt egen klocka.

Maxpuls på 192 så så mycket mer fanns inte att ge på slutet. Borde nog inte gått vid drickat och kanske försökt att hålla ett lite högre tempo sista 5 km.

Så, jag slog förra årets tid, men bara knappt. Det var väldigt varmt dock, solen stekte bra ett tag (på oss som löpte för de som tittade på frös tydligen). Får försöka träna lite på att hålla ett högre marschtempo, köra lite 5 km sträckor och se vad jag kan få ner tiden till. Nästa år tar jag nog GPS:en på också, alltid bra att veta sin fart om man saknar markeringar och vill göra en bättre tid. Sen är det bra att ha något att tänka på också när man springer!

Har mailat till Stadsloppet också för jag fick aldrig någon officiell tid, trist, men jag vill ju i alla fall att det skall framgå att jag var med och sprang.

Inga direkta skadeproblem eller annat, det känns väldigt bra i alla fall!!

Göteborgsvarvet 2013.

Ja, det var pirrigt innan, har aldrig sprungit så långt i hela mitt liv och alltså var det första gången för mig att springa Göteborgsvarvet! På förmiddagen gick jag bara och väntade på att klockan skulle gå, min starttid var ju 15.46, en dryg timme efter prisutdelning!

Fick skjuts till tåget och satte mig och väntade. Hörde strax att det var inställt och buss skulle ersätta, men ingen buss kom. Fick ringa frugan som som tur var, var i närheten, hon körde in mig till Drottningtorget där jag skulle möta en kollega. Vi tog oss efter lite ytterligare småstrul till Slottsskogen i alla fall där vi mötte upp ytterligare en kollega.

Kollade upp var väskorna skulle lämnas och gjorde oss i ordning, pulsklocka, smörjde fötterna med vaselin m.m. Drack ordentligt, det var 27 grader varmt, varmaste dagen på året!

Så då var det dags. Började springa. Det här gick helt enligt plan, lugnt och fint, allt kändes kanon! Första kilometern på 35 min. Inte snabbt, men med de värsta uppförsbackarna avklarade så kan det ju bara bli lättare nu, eller hur?

Efter Älvsborgsbron, kom man ner utmed norra älvstranden och där är det ju platt och lättsprunget, men nu blev det inte som planerat. Min puls låg farligt högt, 176 ca, och jag blev lite orolig att trötta ut mig för mycket så jag slog av på tempot lite. Efter ytterligare några km fick jag ont, ont på ett sätt jag aldrig fått förut, ont i höfterna precis som om jag fått en skada. Det värkte rejält. Efter ytterligare ett par km tog jag vatten och gick lite, fick ner pulsen, men värken var kvar. Hade ingen lust i hela världen att springa vidare, men gjorde det ändå. Sprang fram till Götaälvbron där jag gick uppför. Sen sprang och gick jag blandat uppför Avenyn mot Götaplatsen. 4 km kvar, kollade klockan 2.10, utvilad och i superform hade jag kanske kunnat springa 4 km på 20 min, man absolut inte nu, så jag fortsatte att småjogga, gick lite och joggade igen. 1 km kvar, spurt, nä, första gångbron innan Slottsskogsvallen, nu spurtade jag, trodde att målet var vid sista bron, men det var det ju inte, det var ju inne på stadion såklart och att sluta spurta nu var ju förnedrande så jag fortsatte, sprang nog om 2-300 löpare de sista 400 metrarna, det var som dom stod stilla, det var helt klart loppets höjdpunkt! (och ett tips om ni vill att fotograferna skall ta bilder på er, dom tog 9 bilder bara på min spurt :-))

Så, det fanns alltså lite kraft kvar, men smärtan i höfterna gjorde att jag under loppet inte kunde förmå mig att springa fortare. Har funderat på detta (och skall fortsätta), men det jag tror är: Jag har aldrig sprungit på asfalt (nästan i alla fall), så stegisättningen blir hårdare. Mitt löpsteg är nog inte heller det bästa och här är ju frågan om man överhuvudtaget kan få till ett som är bra. Längden, har aldrig sprungit längre än 1,5 mil och det bara en gång så kroppen är inte van vid påfrestningen. Blåsor på fötterna fick jag också trotts vaselin, får testa något annat nästa gång.

Så här såg mina tider ut:

Nu två dygn senare har jag en otroligt träningsvärk i både höfter och vader. Så detta har varit en lärdom.

Men, nöjd måste jag säga att jag är ändå och nästa år, då blir det under 2.30 i alla fall (fast så klart, jag vet att jag borde kunna bra mycket bättre men målen får vara realistiska).

På kvällen blev det lite firande!

Jag skall lägga upp lite roliga länkar snart där man bla. kan kolla hur alla springer på en karta med små gubbar som kutar omkring, kul om man vill jämföra med andra eller bara får mer statistik om hur man själv sprang!

Prästtjärn 5:an och nu vila!

Sprang Prästtjärn idag. Ville verkligen köra max och så gärna komma ner under 30 min, men det gick inte. Kom in på prick 31 minuter och jag tror faktiskt att det är personbästa. Kanske inte konditionen är så dålig som jag trodde. Tryckte på max på slutet och låg precis på möjlksyranivån, men benen kom tillbaka utan att stumna! Jag är nöjd!

Nu blir det vila fram till lördag, Göteborgsvarvet 2013, när det smäller. Ang. skor så väljer jag nog de nya Adidas Energy Boost. Idag kändes dom himla bra (inte så långt förvisso).

Köpte ett nytt band till min Polar pulsklocka också, det var lite nyare i konstruktion och funkade klockrent, härligt! 200 spänn kostade det och det var det värt.

Kanske inte mer blogginlägg förrän till helgen, håll tummarna, 2.16 är tiden jag vill in under, allt annat är bonus!!

1 mil, sjukgymnastik och annat

Sprang en mil i söndags på Kilenegården. Tog det väldigt lugnt för att inte få ont och det gick bra. Hade sjukgymnastik i dag och hon tyckte väl det var halvbra 🙂

Känner av låret efteråt, men inte när jag springer.

Sprang även 5 km i Härskogen idag. Pulsklockan hängde sig, som en dator, så jag fick springa utan puls och tid, trist … fast jag hade musik för en gång skull.

Har inte så mycket tid att blogga och nu åker jag till London en sväng, hoppas fötterna pallar alla gång, jag har ju lite problem med det (också).

Åter om en vecka!

Sjukgymnast och regn!

Man får bonuspoäng om man springer i regn, det vet ni väl, precis som att springa på en fredag, ingen annan springer ju då så då drar man ifrån eller knappar in kanske jag skall säga 🙂

Sprang 5:an i Partille idag, i regn, det var ett tag sedan. Det var samma känsla som i november som om tiden stått still, blåst och regn. Gick ganska bra faktiskt, inte fort, men bra. Sprang hela, fick inte ont i benet, ta i trä!

Var hos sjukgymnasten i tisdags. Hon trodde att jag haft en muskelbristning som inte läkt helt ok, så om man ”bryter ner” muskeln och bygger upp den igen bör det bli bättre. Jag fick lov att springa, så länge som det inte gör ont, då får jag gå tills det går över, och det kan jag leva med! Fick lite excentriska övningar för baksida lår och lite allmänna övningar för löpning, jag får utveckla det vid tillfälle när jag har mer tid att skriva.

Pulsklockan strular fortfarande, undrar om själva bandet är utslitet?

Skatås, PT och annat.

Det var ett tag sedan jag skrev något nu. Varit borta över påsken, i Funäsdalen, och sedan har det varit mycket, annat alltså! Blev lite längdåkning i Funäsdalen, jättelite, bara 5 km och det var ren stakning för jag hade noll fäste under skidorna. Bjuder på en bild som inte har något alls med varken längd eller löpning att göra, men som jag rekommenderar om ni är i Funäsdalen någon gång. Heliskiing på Helags:

Har haft mina tre PT-timmar nu som jag fick av min fru i julklapp. Första timmen var styrketräning, andra styrka och löpband och tredje var vi ute på idrottsplatsen i Stenkullen, Stonehill:

På Stonehill gjorde vi lite övningar (som säkert såg väldigt roliga ut om någon kollade på, typ Sillywalks) och ett konditionstest. Fick även springa barfota (helt barfota) 600 m.

Skulle gärna vilja fortsätta med fler PT-timmar, men känner att det är lite meningslöst när jag fortfarande har ont i baksidan av höger lår. I går sprang jag Skatås 8:an och min ambition var att ta det väldigt lugnt bara för att se om jag kunde låta bli att få ont i låret  men icke, idag gör det ont igen…

Det positiva är att jag bokat tid hos sjukgymnast i morgon, hoppas hon är duktig!

Bytt batteri i pulsklockan också, men den krånglade ändå i går när jag var i Skatås, det stör mig!

Börjar känna att uppladdningen inför Göteborgsvarvet går sådär. I värsta fall blir jag inte bättre i låret och då blir det väl att jogga/gå runt, känns tråkigt, men, men, håller tummarna fortfarande!

5 km asfalt

Har fortfarande ingen lust att springa på elljusspår med all is. Så i lördags blev det 5 km ca tror jag, från dörren. Var ute i 33 minuter så det borde bli 5 km med mitt tempo.

Efteråt har jag känt av baksida höger lår igen. Om ni läser Åsas kommentar till det förra inlägget så verkar hon ha samma problem och det känns ju inget vidare, löpförbud…

Alltså, att springa är kul, speciellt om man inte sprungit förut och aldrig känt känslan av att ha bra kondition. Att då kunna ta sig ut och få känna detta är helt underbart, känna kraften i benen och andningen. Att sen få skada efter skada och inte kunna springa känns så himla tråkigt, men blir deppig helt enkelt.

Det blev inget seedningslopp i helgen inför Göteborgsvarvet heller, var väl lika bra det kanske.

Bytte batteri i mitt pulsband. Har haft problem med att det tappar kontakten och ställer sig på 0, fast det hjälpte inte. Undra om det är kylan som gör att det inte funkar?

Väntar på tid hos sjukgymnast, får se om det kan hjälpa.

Just det, höll på att glömma. Jag fick tre PT-timmar av min fru i julklapp. Så i eftermiddag skall jag till Petri Hallberg som skall få coacha mig lite. Han är ultratriatlet (en liten annan division milt uttryckt) så han borde kunna lära ut ett och annat kan man hoppas. Återkommer om hur det var!

5 km i -15 grader för att rensa hjärnan

Sprang i torsdags i Härskogen. Det var minus 15 grader, på gränsen kan man väl säga, men jag kände att jag var tvungen att springa, fanns inget alternativ.

Hade varit en riktig pissdag på jobbet och en fördel med att sticka ut och springa är att man kan rensa hjärnan, man tänker på andra saker och kan koppla av! Denna gången funkade det inte alls. Kunde inte för en sekund tänka bort det jag ville tänka bort utan sprang och tänkte på ”fel” saker hela tiden”. Nåja, blev av med lite adrenalin och fick bra träning i alla fall!

Pulsklockan la av från och till, detta är i normala fall grymt irriterande, men just idag brydde jag mig inte ens!

I helgen var jag helt uppbokad så det blev ingen motion då. I går blev det lite styrketräning i alla fall, alltid något.

Sämsta tänkbara förhållanden …

Jag måste beklaga mig lite känner jag! Idag sprang jag Partille, Prästtjärn i mörker med dubbskor. Det gick sådär. Jag hade ont i huvudet redan innan, ingen ork, fick gå bitar, ont i baksida lår och lampan hade i princip inga batterier kvar så det var tur att månen var uppe. Pulsklockan la av från och till. Fortfarande lite förkylning kvar i kroppen också känns det som. Nu har jag ont under foten också! SÅ, nog gnällt!! 🙂

MEN, jag tog mig ut och detta var andra gången i veckan, DET är jag nöjd med! Känns det bättre blir det nog någon vända till helgen också!

Det är ändå något visst med att springa med pannlampa och dubbskor …

Skatås 8:an

Blev 8:an i Skatås i går. Det var ett tag sedan man sprang lite längre nu så det var på tiden. Det som är bra med 8:an är att det är elljus hela vägen. Jag kommer ju öster ifrån så då kan man även parkera vid Härlanda tjärn. Mycket praktisk, bara ett par meter till själva spåret sedan. Följ Smörslottsgatan förbi Östra Sjukhuset så långt det går så kommer man till parkeringen.

Som vanligt blev man omsprungen av lite folk, men vad gör det. Man kan ju få lite draghjälp av någon som springer förbi också. Fick gå en liten bit, kände av baksida lår i höger ben. Stretchade ordentligt efteråt så hoppas det ger sig.

Brände över 1000 kalorier, kändes bra, får snart bli fler lite längre turer!